NÀr jag lÀste om Cementas förhandlingar med mark- och miljödomstolen om utökade tÀkter för Cementa blev jag nyfiken pÄ hur branschen Àr organiserad pÄ Gotland och tog reda pÄ mer.
Det första som slÄr en nÀr man granskar de tre stora bolagsgrupperna, i Ärsredovisningar och övriga dokument, Àr att alla Àr utlandsÀgda.
Cementa ingÄr i Heidelbergcement Group (Tyskland och USA). Den som tittar nÀrmare pÄ de enorma vÀrden och vinster som deras systematiska vÄldtÀkt (!) hÀr pÄ Gotland handlar om, kan inte lÄta bli att förvÄnas. De Àr en av Sveriges i sÀrklass största naturförstörare, utan att betala för det.
De andra tvÄ utlandsÀgda bolagen, SMA Mineral (Holland) och Nordkalk med KPAB och Lhoist (Finland och Belgien), bidrar inte heller, varken till Gotland eller Sverige. IstÀllet manipulerar de ocksÄ sina koncernredovisningar för att undvika att betala skatt hÀr.
Men sjĂ€lva Ă€gandet Ă€r inte huvudproblemet. Snarare Ă€r det ekvationen av vad âkalkpatronernaâ ger och vad de tar.
Varken medborgare eller natur pÄ Gotland vinner pÄ deras verksamhet hÀr. Det kan till stor del bero pÄ att Sveriges lagstiftning (miljöbalken) Àr sÄ efterbliven mot övriga vÀrlden, nÄgot som gör det till en bokstavlig guldgruva för utlandsÀgda bolag att koncentrera sig pÄ att hugga loss och frakta bort sÄ mycket av Gotland sÄ fort som möjligt, utan att ersÀtta oss för det.
Nu verkar de skynda pÄ innan Sverige inför avgifter och Àndrar villkor till vad som redan gÀller i övriga Europa.
TyvÀrr leder dessa brott Àven till en intensiv trafik med extremt tunga grusbilar, vanligen ekipage pÄ över 24 meter och 60 ton som dundrar fram pÄ Gotlands smÄvÀgar.
I övriga Europa Àr detta förbjudet sedan lÀnge. Varför Àr det tillÄtet enligt de lokala trafikföreskrifterna pÄ Gotland? Hur stÀmmer det med klimatmÄl, ekoturism, ridning och skolresor pÄ cykel? Gotland Àr en ö, helt omgiven av hav. Kalksten ska fraktas pÄ bÄt.