Idén att gå från 100 till 0 procent i arbetslivet är feltänkt

Vi lever allt längre och håller oss friska långt upp i åren. Sjukvård och läkemedel hjälper dessutom många till ett drägligt liv trots sviktande hälsa.

 ”Såväl arbetsgivare som politiker tycks sakna strategier för att rekrytera och behålla seniora medarbetare”, skriver Jöran Rubensson och vill se krafttag mot ålderismen.

”Såväl arbetsgivare som politiker tycks sakna strategier för att rekrytera och behålla seniora medarbetare”, skriver Jöran Rubensson och vill se krafttag mot ålderismen.

Foto: Nicklas Thegerström/TT

Insändare2025-05-11 09:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På hundra år har medellivslängden ökat med ett kvarts sekel. Och även om det finns hack i kurvan, förväntas medellivslängden öka ytterligare för både kvinnor och män. År 2070 beräknas hälften av dödsfallen ske efter 90 års ålder.

Åldrande är ingen sjukdom men efter en viss tid i livet slutar vi alla att vara unga och släta och blir i stället äldre och erfarna. Meriten att vara ung förlorar man med åren, de flesta andra bär man med sig livet ut. Ändå porträtteras äldre alltför ofta som en homogen grupp hjälpbehövande och svaga människor, tröga och rädda för ny teknik.

Kunskapen om att äldre kan vara en resurs och inte en börda tycks inte ha nått fram till alla beslutsfattare eftersom frågan fått ett så begränsat genomslag i praktiken. Särskilt tydligt är detta på arbetsmarknaden. För när man söker jobb då faller åldersskuggan allt längre ner i åldrarna. Chanserna att få ett arbete minskar redan i fyrtioårsåldern, trots att forskning visar att den genomsnittliga arbetsproduktiviteten bevaras långt upp i åren. Och trots att arbetsmarknaden framöver kommer att lida kronisk brist på arbetskraft. Enbart inom välfärdssektorn behöver man anställa 410 000 personer fram till år 2031. Samtidigt som Delegationen för senior arbetskraft har beräknat att sysselsättningspotentialen bland 65-74-åringar är dubbelt så stor år 2030

Problemet är också att såväl arbetsgivare som politiker tycks sakna strategier för att rekrytera och behålla seniora medarbetare. En tidigare undersökning visar att endast fyra procent av de tillfrågade arbetsgivarna svarade att de hade utarbetade strategier för att rekrytera äldre personer och åtta procent att de hade strategier för att behålla äldre arbetskraft. Bland svenska löntagare vill fyra av tio jobba efter pensionsåldern, i synnerhet om arbetslivet anpassas till äldre personer. Varför skulle det vara omöjligt när det är möjligt för småbarnsföräldrar?

Politiker och arbetsmarknadens parter måste nu ställas till svars för att man ännu år 2025 inte lyckats bättre med att ta hand om de som kan och vill arbeta efter pensionsåldern. Det har vi inte råd med längre, bland annat därför att fler arbetade timmar är nyckeln till fortsatt välfärd. Det är hög tid att bygga ett uthålligt arbetsliv för alla åldrar. Hela idén om att gå från 100 till 0 procent deltagande i arbetslivet är feltänkt.