Det är vi som ger våra barn skärmrestriktioner efter att som vuxna helt ha låtit skärmarna ta över våra liv. Vi tar vårt ansvar genom att begränsa våra barn i stället för att sätta gränser för tech-miljardärernas lekstuga.
Framkantens folk är också de som talar om förkortad arbetstid i form av pengar. Inte för att kortare arbetstid skulle vara bra för människor, för våra vardagsliv, våra relationer, och så vidare. Nej, i framkantens land handlar allt om pengar.
I framkantens land riggas kärnkraftsutbyggnaden genom att försvåra för andra elproducenter att bli lönsamma – därför att i framkantens land ska allt vara privat, kapitalister ska tjäna pengar. Därför vill framkantens härförare att vi ska sätta oss i skuld för generationer framåt. För den heliga ekonomiska utvecklingens skull.
I framkantens land bortser man från klimatkrisen, business as usual, och uppmuntrar flygande. Man vill hugga ner naturskogar som enligt vetenskapen är de som binder mest kol.
I framkantens land är man faktaresistenta och gillar att säga ”men den förra regeringen då”. Hur är det med självförtroendet, ministrarna? När man inte kan stå för sina åsikter utan att anklaga andra?
Framkantens folk anser sig vara upplysta och framsynta. Men i verkligheten apar de bara efter andra och räknar febrigt ut vilken plats i ländernas hierarki de ligger. Utom när det gäller skolan förstås. Två liberaler i regeringen kämpar förtvivlat med att hitta kryphål för att slippa förbjuda vinstintresset i skolan. Det anständiga vore väl att avgå, eftersom man aldrig kommer att göra något åt det.
Framkantens folk ska alltid vara först med innovationer, se exempelvis på AI. Dess företrädare vill gärna vara först med alla misstag och också vara beredda att satsa på elintensiva elhallar i stället för att titta på hur man genom subventioner till hushåll kan minska elförbrukningen totalt i landet. Hjälpa husägarna att montera solceller exempelvis. Räkna på hur mycket man kan minska elförbrukningen.
Framkantens folk tror att ett lands framgång beror enbart på vinst, inte på hur folket uppfattar framkanten.
Framkantens land är för mig liktydigt med en parkeringsplats fylld av avgiftsskyltar från olika bolag. Du ska betala till någon för allt du behöver. Vi laddar ned appar och tror att det är utveckling.
Vad säger våra efterkommande?