I dagarna avslöjades hur en anställd på Migrationsverket fått sparken efter att ha haft misstänkta kopplingar och varit ”illojal mot svenska staten”. Spionaffärer, som de två bröder som dömdes för grovt spioneri åt Ryssland, visar på hur bristande kontroller och överdriven tillit skapar stora säkerhetshål.
Men problemet sträcker sig långt bortom enskilda rekryteringar till myndigheter och känsliga positioner. Det vi ser är ett samhälle som helt genomsyrats av en ideologi där tillit och godhet blivit heliga begrepp – nästan oantastliga. Den sociologiska teorin om social tillit, som Robert Putnam och andra forskare utforskat, påpekar att ett samhälle fungerar bättre när människor litar på varandra och institutionerna. Men vad händer när denna tillit förvandlas till en slags kollektiv naivitet där kritisk granskning ses som omoralisk och farlig?
Naiviteten har institutionaliserats. Den som vågar påpeka säkerhetsbrister, ifrågasätta rekryteringsprocesser eller ens andas om risker, bemöts inte sällan med anklagelser om rasism, okunskap, ond människa eller i bästa fall bakåtsträvare.
Konsekvenserna av denna samhällskonstruktion är allvarliga. När människor förlorar förtroendet för institutioner som misslyckas med att upprätthålla säkerhet och rättvisa, börjar de vända sig bort från systemet. Polarisering och misstro växer i samma takt som skandalerna rullas upp. Samhället riskerar att skapa ett permanent underliggande missnöje där människor blir alltmer benägna att ta lagen i egna händer.
För att återupprätta en sund balans mellan tillit och kontroll måste vi erkänna att vi har byggt upp ett system där godhetsbubblan är så skyddad att den blivit destruktiv. Vi behöver en ny förståelse av tillit, där förtroende förtjänas och inte ges blint. Där människor som får känsliga uppdrag och positioner också prövas och utvärderas på ett adekvat sätt.
Det handlar inte om att skapa ett övervakningssamhälle utan om att bygga ett hållbart och rättvist samhälle där öppenhet och säkerhet går hand i hand. Sverige måste våga lämna naiviteten bakom sig och konfrontera det faktum att godhet och tillit, hur ädla de än må vara, inte är tillräckliga för att skapa ett tryggt samhälle.