Heidelberg Materials vill bryta kalksten på Gotland i många år till. Gotlands vattentillgångar riskeras mer för varje år av storskalig
kalkbrytning. Tunga skäl att inte ge förlängt brytningstillstånd!
Deras cementtillverkning släpper dessutom ut mängder med koldioxid och där finns ett fint lockbete för att få ett långt brytningstillstånd: Man lovar avskiljning/infångning av koldioxid som uppstår under cementproduktionen och slutlagring (CCS).
Mark- och miljödomstolen kommer få svårt att prioritera miljö och vatten, när (CCS) ligger i vågskålen.
Stora investeringar krävs för en framtida avskiljningsanläggning och därför kräver Heidelberg Materials ett långt brytningstillstånd.
Ännu finns inga jämförbara anläggningar någonstans, dessutom så krävs det mer än en fungerande infångnings/avskiljningsanläggning:
Transporten och slutlagringen av koldioxid är en flaskhals och kommer så att vara i årtionden framöver, då fler och fler fabriker vill lagra sina växthusgaser.
Från Sliteanläggningen ska cirka 1 miljon ton per år skickas till slutlagring. Även om anläggningen fungerar så är det mycket tveksamt om dessa volymer kan slutlagras.
Hela Europa vill lagra sina processutsläpp i några få lagringsställen. Enorma volymer CO2 behöver transporteras hit och dit över den europeiska kontinenten.
Konkurrensen om de få slutlagringsplatser kommer att vara hård. Därtill kommer ökningen av energibehovet som själva avskiljningen kräver.
Det kommer att ta årtionden att bygga en infrastruktur för insamlingen av dessa enorma mängder koldioxid! Och ändå så påstår Heidelberg Materials att kunna leverera hela paketet till 2030. Tror de på det själva?
Eller kommer vi 2030 att få höra bortförklaringar som koncernledningen i Tyskland redan filar på?
Här i Slite vill koncernen med sina storvulna löften köpa sig mer tid att gräva en ännu större grop och förändra Gotlands vattenflöden för alltid!
Rädda Gotlands grundvatten.