Jag har en funktionsnedsättning som gör mig beroende av att ha människor som kan hjälpa mig.
Hela mitt vuxna liv har jag tillbringat på institution fast jag är varken gammal eller dement.
Nu har jag äntligen hittat rätt. Jag bor i en gruppbostad med fyra grannar. Vi behöver hjälp var och en på sitt vis och det får vi av vår underbara personal.
Men i sommar har det varit mycket jobbigare och stressigare eftersom vi har haft så många vikarier. Det är ingen idé att börja räkna upp dem eftersom man luras av tanken att det inte kan komma fler.
En och en gör de ett fantastiskt jobb men just att de är så många gör oss grannar oroliga och i och med det mår vi sämre. Den ordinarie personalen som inte har semester försöker ta hand om oss samtidigt som de måste kämpa med att få in vikarier. De vikarier som kommer hit blir tyvärr drabbade av allt detta.
I nuläget längtar jag tills semestrarna är över och man kan slappna av.
Men jag kommer att ha i minnet hur tufft det har varit och hoppas jag kan påverka chefer och andra för detta är ohållbart.