Jag har funderingar kring debatten i media om hur Gotlands privatdrivna äldreboenden hanterar avvikande händelser och hur verksamheten ser på detta. Har det verkligen använts fler par glasögon i denna fråga? Eller ser man endast till antalet händelser som brister, hur avgör man hur många händelser som är för många?
Ska man syna äldreomsorgen, så bör varenda boende på Gotland utredas. Kommunala såväl som privata boenden ska följa samma riktlinjer och lagstiftning.
En verksamhet med ett högt antal händelser kan låta skrämmande, dock borde det vara ännu mer skrämmande om verksamheterna inte skulle ha några händelser. Verksamheter som identifierar händelser och risker har ju bättre möjligheter att åtgärda eventuella problem och det bidrar till en förbättrad äldreomsorg.
För en bättre äldreomsorg
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.