Folkhögskolan nämns inte i arbetsmarknadspolitiken

Folkhögskolan borde vara en självklar aktör när det gäller att möta regionernas kompetensförsörjning, det var så våra svenska folkhögskolor startade för mer än 150 år sedan.

"Folkhögskolan är en unik utbildningsform som rustar människor för framtiden och ger en positiv och ljus framtidstro som är så viktig i dessa mörka tider". På bilden syns folkhögskolan i Hemse.

"Folkhögskolan är en unik utbildningsform som rustar människor för framtiden och ger en positiv och ljus framtidstro som är så viktig i dessa mörka tider". På bilden syns folkhögskolan i Hemse.

Foto: Dennis Pettersson

Insändare2023-10-25 08:16
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkhögskolan skapar stora samhällsekonomiska vinster och dessutom vinster för enskilda individer som inte går att överskatta. 

Det krävs inga avancerade beräkningar för att visa att de medel som satsas på folkhögskoleverksamhet återbetalas till samhället med god marginal. 

Enligt SCB:s mätningar är det en stor andel som går vidare till högre studier efter att ha studerat på folkhögskola. En betydande andel går vidare ut i arbete efter en yrkesutbildning. 

Den är mycket snabbfotad och flexibel som identifierar och agerar på tillfälliga och nya mer långvariga samhälleliga behov på ett sätt som andra arenor för utbildning inte har möjlighet till. 

I regeringens höstbudget ges ett tillskott på 100 miljoner vilket är positivt men i praktiken långt ifrån tillräckligt. För folkhögskolorna har den indexerade uppräkningen av statsbidraget i relation till ökande kostnader inte skett på många år. Att ramarna ändå krymper i förhållande till årliga kostnadsökningar kan endast tolkas som okunskap hos dem med makt över medlen och i det perspektivet behöver vi i folkhögskolesverige utbilda och informera beslutsfattare om utbildningsformen folkhögskola i mycket större omfattning. 

De extra resurser som tilldelades folkhögskolorna under 2021 och 2022 har också dragits tillbaka. Effekterna av detta är att många anställda har sagts upp och färre människor ges möjligheten att få en utbildning, eftersom kurser tvingas att läggas ner. Även kurser som bidrar mycket till regionernas behov av kompetensförsörjning. 

Resultatet från årets Folkhögskoleenkät som har besvarats av 11 000 deltagare visar att 82 procent har fått inspiration att studera vidare på universitet eller yrkeshögskola, 78 procent att de fått ökat självförtroende, 72 procent att de har ökat sina chanser på arbetsmarknaden. 

Rapporten i sin helhet bekräftar att folkhögskolan är en unik utbildningsform som rustar människor för framtiden och ger en positiv och ljus framtidstro som är så viktig i dessa mörka tider. Så satsa på denna unika, viktiga utbildningsform.  

Det är vår övertygelse att en investering i folkhögskolan är en långsiktig besparing. Det är också en investering i demokrati, i mångfald, i mänskliga rättigheter och ger en större respekt för medmänniskan och för olikheter. 

Det är också en stor investering i människors självförtroende, självtillit och förmåga att ta makten över sina liv. Folkhögskolan gör stor skillnad både för individer och för samhället.