Gör en inflygning genom att försöka parera två större vindkraftverk på Näsudden, det råder kraftiga luftvirvlar och ljudvågor bakom bladen. Det stör min balans och bullret är öronbedövande. Vänder huvudet 270 grader för att se var jag kan gå ned. Hinner uppfatta de mängder med krossade insekter som sitter fastklistrade på bladen. En örn från norra Tyskland, som jag träffade på, berättade att där krossar vindkraftverken 1 200 ton insekter per år och det blir cirka 1 200 miljarder. Inte undra på att insekterna är färre, i hela Europa en minskning med 75 procent. Insekter är 20 procent av vad övervintrande fåglar äter.
Ok, denna gång lyckades jag med livet i behåll landa på en hög tall bortom vindsnurrorna. Dags att fatta en av mina spretande vingpennor och skriva lite om vätgas. Det blåser rejält så jag borrar in mina kraftiga klor under barken på den kraftiga gren jag för tillfället ser som min skrivarlya.
Vätgas – grön, blå och grå
Produktion med vindel och elektrolys (grön vätgas) är den mest energikrävande och dyraste metoden. Energiinnehållet i vätgasen blir cirka 30 procent av tillförd elenergi. En leverantör av elektrolysörer (produktion av vätgas från vatten) uppger att verkningsgraden är 62,5 procent. Tillkommer energiförlust för rening och energikostnad för lagring. Vätgasen måste antingen komprimeras eller göras flytande genom nedkylning till -253 grader för att kunna lagras. Vid normalt tillstånd är volymen av 1 kilo vätgas 11,13 m3, helt ohanterligt. Komprimering drar ytterligare ca 10 procent energi och att göra den flytande kräver ca 30 procent energi. Återstår ca 30 procent, möjligen 35 procent av tillförd elenergi. Eftersom gasen har den minsta molekylen av alla ämnen, har den också lätt att läcka ut, förlusterna kan bli stora.
Det går åt minst 9 liter vatten för ett kilo väte. Havsvattnet skall avsaltas före elektrolysen och saltet återförs till havet. Det kostar energi och pengar. Det finns mycket billigare blå vätgas, framställd ur naturgas där kolet tas om hand utan CO2utsläpp. Nya rön visar att det finns utvinningsbar vätgas direkt ur jorden, billigast och med minimal miljöpåverkan, från USA. Idag produceras grå vätgas från naturgas men med stora CO2utsläpp. Om det skall produceras stora mängder vätgas, så kommer kostnaderna att vara avgörande. Då kan vätgas från elektrolys inte konkurrera, färska siffror anger att grön vätgas är sex gånger dyrare än grå.
Hur påverkas Östersjön?
Havsbotten utgörs till största delen av sediment. Anläggningar kommer medföra stor påverkan med sedimentförflyttning. All kabel- och rördragning för eventuella vätgasanläggningar, medför större ingrepp. Kablar och rör ska grävas ned för att skyddas. Dels blir botten för lång tid förstörd som habitat för växt- och djurliv, dels kommer vattnet att grumlas av sediment med försämring av vattenkvaliteten. Sediment kommer också att föras med strömmar långa vägar. Grumlingen av vattnet kan gynna algtillväxt genom mer uppvärmning. Som om inte ovan anledningar skulle vara nog.