Allan Nilsson skrev om ladingen, våren på Gotland i revyn Haplihaitar 1980, i en tid när kampen om kärnkraften stod het. Den är inte avgjord än.
Ladingen kummar – en Valborgsmässkväld
star vör u värmar uss runt kring en eld.
Fiskarn bei näti, langgt äut fran land
haldar ett auge pa löise bei strand
Eldn ei biksvarte nati, ett blåss,
löisar o väg, men far int släppes loss
sätt bain ei rövi pa den putentat
som vill fördärve den jård vör har fat
Laike me eldn är ingens mandat
men däu ska anse de snaikstu däu fat.
När däu gar haim ei en Valborgsmässkväld,
ta glödar me haim, så att däu har eld!