En nära vän, 65 plus börjar känna sig dålig i midsommarhelgen med andnöd, darrningar och högt blodtryck. Hon vill inte besvära vården under helgen utan väntar till måndagen och försöker få kontakt med sin vårdcentral. Då detta är svårt föreslår jag att hon ska ringa 1177. Där säger de att hon ska ringa efter ambulans, dock inte med begäran om prio ett.
Ambulansen finns redan på Fårö och är på plats inom 10 minuter och tar sedermera med henne till akuten. Väl på akuten tas det prover och dropp sätts in. Därefter får hon sitta och vänta i väntrummet i 6 timmar! Efter dessa timmar får hon komma in på ett undersökningsrum. Där får hon vänta ytterligare 3 timmar innan hon får nog och ber en sköterska ta bort droppet för hon orkar inte vänta längre.
En personal försöker få henne att stanna kvar och säger att hon är blek i ansiktet och att hon nog skulle bli inlagd. Min bekanta säger att det nog beror på att hon inte ätit något på 11 timmar och bara druckit ljummet kranvatten. Hon lämnar sedan akuten.
Ska en äldre människa som inte vill besvära vården och som kommer in med ambulans behöva vänta i ovisshet i 9 timmar utan någon information om väntetid? Inte ens få en fråga om hon vill ha en smörgås? Var finns basal omvårdnad, omtanke och enkel medmänsklighet? Vi kommer alla någon gång behöva uppsöka akuten. Vill vi då bli behandlade på detta vis?
Det var visserligen måndag efter midsommar och personalen gjorde nog så gott de kunde under omständigheterna. Politiker och beslutsfattare borde se till att planering och resurser för god akutvård finns. Samtidigt som min vän väntar på akuten flyger Jas planen över Fårö och ljudbangar över havet. Ett Jas plan koster enligt Sveriges radio 1 miljard (1000 miljoner kronor). Vi har 134 stycken och ska köpa nyare modeller.
Pengar verkar det finnas men är de på rätt plats? Gärna ett bra försvar men först basal sjukvård för oss alla.