Läste om Gotlandshems omorganisation nu i veckan på Helagotland och jag har funderat lite kring det.
Man vill alltså minska kostnader genom att byta från akuta utryckningar till planerade.
Vilken typ av akuta utryckningar har man hittills haft som hade varit billigare om dom varit planerade? Varför har man inte gjort planerade åtgärder på alla ställen där man vetat om felen i flera år?
Måste det besiktigas för att se att till exempel ett område med träfasader behöver målas innan de ruttnar? Man ser ju att färgen ramlar av på många ställen. Man vet väl exakt i vilka områden som avloppsstammar eller vattenledningarna är dåliga och läcker? Varför har man inte gjort åtgärder där hittills, trots vetskapen?
Om svaret är pengar, kommer det då att finnas mer pengar till renoveringar bara för att man ändrar titlar på diverse arbetare och flyttar dem till andra lokaler? Vad är det hyresgästerna lägger 10 miljoner på?
Vad ska en hel hög med fastighetstekniker med utvändig skötsel göra hela vintern? Ska alla skotta snö? Och om det inte snöar, vad ska de göra då? Många frågor som få verkar ställa sig.
En vaken reporter som kan ställa rimliga frågor, så vi skattebetalare och hyresgäster kan få lite matnyttig info, önskas och efterfrågas.
Undrande gotlänning
SVAR DIREKT
Tack för frågorna om syftet med omorganisationen avdelningen som sköter inre och yttre skötsel, förvaltning och förebyggande underhåll på Gotlandshem.
Vi har eftersatt fastighetsanknutet underhåll i stora delar av vårt fastighetsbestånd. Omfattande renoveringar, som till exempel byte av avloppsstammar, vattenledningar, fasader och mycket annat borde gjorts för mycket länge sedan.
När vi tittar på historisk dokumentation kan vi se att underhåll prioriterats bort till förmån för lägre hyresjusteringar sedan åtminstone 80-talet.
Det ska vi göra något åt nu. Fram till 2031 kommer vi renovera fastigheter med ungefär 3 000 bostäder. Det är det vi kallar för vår underhållsskuld. Den ska inte nuvarande hyresgäster stå för. Vi behöver bekosta detta på annat sätt, till exempel genom att sälja en del av våra nuvarande fastigheter, hitta mer kostnadseffektiva sätt att renovera och bygga nytt och genom att arbeta mer effektivt.
Det är också viktigt att hyran från och med nu räcker till det fastighetsanknutna underhållet så vi inte bygger upp nästa underhållsskuld när detta arbete är genomfört. I framtiden ska underhåll av våra fastigheter hanteras löpande enligt underhållsplanen.
Omorganisationen är en viktig del i hur vi kommer sköta om våra fastigheter. Genom att rondera och kontrollera, byta packningar och delar periodiskt istället för när de går sönder kommer de akuta problemen minska på sikt. Den här förändringen kommer märkas genom färre vattenläckor och andra problem som drabbar hyresgästerna. Detta arbete går hand i hand med renoveringarna de ersätter inte en avloppsstam som passerat sin tekniska livslängd för mycket länge sedan.
Våra medarbetare kommer öka spetskompetensen inom sina respektive ansvarsområden. Något som också kommer innebära att hyresgästen får hjälp av den som snabbast och bäst kan åtgärda ett uppkommet problem.
Som arbetsgivare ser vi till alla medarbetares arbetsmiljö. Mina medarbetare hade inte tillgång till ändamålsenliga arbetslokaler, verkstäder, parkeringar för arbetsfordon et cetera. De lokaler vi nyttjade var också utspridda på många ställen i Visby vilket i sig skapade dålig överblick och dubbellagring av verktyg och redskap och sämre samverkan mellan alla dessa små arbetsgrupper.
Jag är väldigt glad att vi nu äntligen kan utgå från ändamålsenliga lokaler och ser fram emot effekterna av våra nya arbetssätt.
Mattias Adman, chef bostadsservice Gotlandshem