Att man vänder sig emot oss inom dagligvaruhandeln är bekymmersamt. Även våra inköpspriser har gått upp och vi försöker så gott vi kan att parera så att inte hela kostnadsökningen hamnar hos kunden. SCB:s statistik talar också sitt tydliga språk, lönsamheten för dagligvaruhandeln har sjunkit de senaste åren. Den genomsnittliga rörelsemarginalen i näringslivet är 5,1 % – inom livsmedelsbranschen är motsvarande siffra 2,2%.
Coop Gotland samarbetar med cirka 140 gotländska leverantörer. De flesta av dem har också fått ökade kostnader, och självklart behöver de täckning för dem när de säljer sina varor till oss. Vi är beroende av duktiga bönder, åkare och grossister som tjänar pengar för att upprätthålla och utveckla sin verksamhet. Det är en förutsättning för att vi ska fortsätta ha bra gotländska produkter i våra hyllor. En stark livsmedelskedja på Gotland är viktig för alla.
I diskussionen om matvarupriserna nämns ofta att maten är dyr. Ett sundare angreppssätt vore att diskutera vad vi väljer att lägga vår inkomst på. Jag har stor respekt för att många har svårt att få pengarna att räcka till. Kostnadsökningarna slår hårt och allra hårdast mot dem som redan har det tufft.
Samtidigt minskar matens andel av vår inkomst varje år. 2024 la genomsnittssvensken 13 % av sin inkomst på mat. Går vi tillbaka 90-talet var siffran strax över 20 % och längre tillbaka stod maten för den större delen av våra utgifter. I dag väljer vi istället att lägga en större del av våra pengar på nöjen och rekreation, däribland telefoni, resor och kläder.
Bra mat måste få kosta. Gotländsk mat är god och hållbar, och pengarna stannar på Gotland. Coop Gotland kommer att fortsätta arbeta för ett livskraftigt livsmedelssystem på Gotland.