Att man vĂ€nder sig emot oss inom dagligvaruhandeln Ă€r bekymmersamt. Ăven vĂ„ra inköpspriser har gĂ„tt upp och vi försöker sĂ„ gott vi kan att parera sĂ„ att inte hela kostnadsökningen hamnar hos kunden. SCB:s statistik talar ocksĂ„ sitt tydliga sprĂ„k, lönsamheten för dagligvaruhandeln har sjunkit de senaste Ă„ren. Den genomsnittliga rörelsemarginalen i nĂ€ringslivet Ă€r 5,1 % â inom livsmedelsbranschen Ă€r motsvarande siffra 2,2%.
Coop Gotland samarbetar med cirka 140 gotlÀndska leverantörer. De flesta av dem har ocksÄ fÄtt ökade kostnader, och sjÀlvklart behöver de tÀckning för dem nÀr de sÀljer sina varor till oss. Vi Àr beroende av duktiga bönder, Äkare och grossister som tjÀnar pengar för att upprÀtthÄlla och utveckla sin verksamhet. Det Àr en förutsÀttning för att vi ska fortsÀtta ha bra gotlÀndska produkter i vÄra hyllor. En stark livsmedelskedja pÄ Gotland Àr viktig för alla.
I diskussionen om matvarupriserna nÀmns ofta att maten Àr dyr. Ett sundare angreppssÀtt vore att diskutera vad vi vÀljer att lÀgga vÄr inkomst pÄ. Jag har stor respekt för att mÄnga har svÄrt att fÄ pengarna att rÀcka till. Kostnadsökningarna slÄr hÄrt och allra hÄrdast mot dem som redan har det tufft.
Samtidigt minskar matens andel av vÄr inkomst varje Är. 2024 la genomsnittssvensken 13 % av sin inkomst pÄ mat. GÄr vi tillbaka 90-talet var siffran strax över 20 % och lÀngre tillbaka stod maten för den större delen av vÄra utgifter. I dag vÀljer vi istÀllet att lÀgga en större del av vÄra pengar pÄ nöjen och rekreation, dÀribland telefoni, resor och klÀder.
Bra mat mÄste fÄ kosta. GotlÀndsk mat Àr god och hÄllbar, och pengarna stannar pÄ Gotland. Coop Gotland kommer att fortsÀtta arbeta för ett livskraftigt livsmedelssystem pÄ Gotland.