Två transportslag som spelar en viktig roll för kommunikationerna till och från Gotland, för besökare, boende och inte minst för näringslivets fraktbehov. Det är också två transportslag som står inför en omställning som kräver stora investeringar och ny teknik för att minska utsläppen.
Varje år genomförs miljontals resor mellan Gotland och fastlandet, och det finns nog nästan lika många behov som det finns resenärer. Färjetrafiken är Gotlands livsnerv och möjliggörare för näringslivet på ön med dagliga transporter av varor som inte kan flygas. Det är huvudleden för resenärer, både med eller utan bil. Därför har Destination Gotland, på uppdrag av Gotland och Trafikverket en viktig uppgift att upprätthålla trafiken för alla, året runt. Flyget är därtill ett viktigt komplement.
Gotland är beroende av att färjan alltid går. Därför är det också särskilt viktigt att vi arbetar med att minska utsläppen, eftersom de uppstår oavsett hur många som åker med oss. Däremot blir utsläppen per person lägre om vi kör med fulla fartyg. Inom sjöfarten finns det två vedertagna modeller för utsläppsberäkningar: Passagerarsjöfarten använder viktmetoden för att fördela utsläppen per passagerare; fraktfartygen använder areametoden för att fördela utsläppen per yta. Många av kommentarerna i den pågående diskussionen sker utifrån andra, icke-etablerade metoder.
Alla fartyg inom EU rapporterar årligen in sina totala koldioxidutsläpp till rapporteringssystemet MRV; dessa siffror finns publikt att hämta och är samma uppgifter som finns i vår hållbarhetsredovisning. Enligt denna standard räknar vi också utsläppen per passagerare, där varje resenär får en vikt om 100kg. Till MRV rapporteras utsläppen per passagerare inklusive fordon, vilket då blir högre än för passagerare utan fordon. Kortfattat, fördelningen av utsläpp skiljer sig om vi räknar in personbilar eller ej. Det mest jämförbara med flyget är att inte räkna med fordon.
Att minska klimatutsläppen är en av flera viktiga målsättningar. För att accelerera omställningen har vi presenterat två vätgasdrivna konceptfartyg, Horizonserien tillsammans med Gotlandsbolaget. Ambitionen är att ha minst ett fartyg i trafik till 2030. Men det räcker inte. Gotland behöver också god service och turtäthet, tillräckligt många avgångar under högsäsong, och just-in-time leveranser för godstrafiken. Det är flera aspekter som behöver tas i beaktande för att skapa en så effektiv, trygg och hållbar trafik som möjligt. Därför behöver Gotland både flyg och färja.