Insändare: Allt är ekonomernas fel

Kvinnor tjänar knappt 80 procent av mäns lön. Det blir vi påminda om 8 mars varje år. På Gotland har man inom Kommunal dessutom sämre lön än i många jämförbara grupper på fastlandet. Kvinnodominerade yrken ligger överlag betydligt lägre än männens. Även inom högavlönade yrken ligger kvinnorna avsevärt lägre. En manlig mäklare inom finans tjänar 34 000 kr mer i månaden än en kvinnlig dito. Jämställda löner har vi inom kvinnodominerade yrken såsom lärare, sjukvård, socialtjänst.
Är det en slump att just det arbete som kvinnor i stor utsträckning utför är det som värderas lågt? Omsorgsarbete värderas lågt och pengaarbete högt. Vi får omsorgsarbete väldigt billigt beroende på att priset inte återspeglar värdet av detsamma. Värdet att ta hand om och hjälpa andra människor är rimligtvis mycket högre än att flytta pengar fram och tillbaka. 

Men det är inte i första hand lönen som ger oss övertunga suvar på vägarna, flervåningsbåtar i hamnen eller sommarresidens i kalksten i innerstaden och på landet. Det är kapitalinkomsterna. ”Det ska löna sig att arbeta” heter det men det borde heta ”Det ska löna sig att inte arbeta” eftersom det handlar om arbetsfria inkomster.
Marknaden bestämmer säger ekonomerna, som om marknaden är ett naturligt tillstånd utan mänsklig påverkan. Men flertalet nationalekonomer tittar bara under gatlyktan. Ser bara sånt som kan mätas enkelt i siffror som kan omvandlas i jämviktsteorier och marginalprissättning. Allt sker på kammaren långt ifrån verkligheten. Resultatet blir priser som anses som rättvisa men inte tar hänsyn till det mänskliga värdet.