Det är ett antal personer som varit inblandade och tyckt och tänkt vad det gäller detta förslag på ”framtidens skola” på Gotland. De flesta arbetar inte som lärare på öns landsbygdsskolor även om vi blev inbjudna att ge synpunkter på förslaget. De synpunkter vi gav slogs ner direkt. Lönen till exempel ska vi vara nöjda med eftersom vi har fantastiska skolmiljöer, vilka de nu ska ta bort genom skolnedläggningar. Många av oss har inte 36 000 i månadslön som Torsten Flemming tagit upp i en tidigare insändare, det är ett medelvärde som kommer utav att en del lärare har karriärtjänster och statliga lönetillägg. Vi ska alltså nöja oss med dålig lön och enligt vår mening en sämre arbetsmiljö.
Vi möter elever som har svårt att skapa relationer och tillit till både vuxna och andra barn, men i det här nya förslaget så viftas dessa svårigheter undan och man drar alla över en kam och tycker fler elever är detsamma som fler kompisar.
Med det fria skolvalet så förlorade tyvärr många landsbygdsskolor delar av sitt elevunderlag, men de som valt landsbygdsskolorna har ju gjort det av en anledning. Inte sällan handlar det om att välja bort en större skola där man är rädd att ens barn inte blir sett eller vet att sammanhanget blir för stort att klara av. Ska dessa elever och föräldrar endast ha friskolorna kvar att välja på och vad blir det för likvärdig skola på Gotland?
Det influeras av fastlandsskolor och nytänkande, medan det enda vi hör är större klasser, färre personal och en strävan bort från det vi varit så glada över att vi lyckats behålla på vår ö. Meningsfulla relationer till elever och föräldrar skapas inte på en kvart. Det kräver långsiktigt engagemang och genuint intresse för varje enskild elev. Hur ska vi orka om enheterna ska göras ännu större? För vi pratar ju inte bara om att skolor ska läggas ner utan om att andra skolor ska bli större. Tvålärarsystem i all ära, men vilken lärare ignorerar en halv klass bara för att du har en kollega till i rummet?
Sen det nya skolförslaget presenterats har vi besökt arbetsförmedlingens hemsida varje dag. Ska dessa stora enheter som beskrivs, vara de enda skolor som finns att arbeta på i framtiden är detta inte ett framtidsyrke för oss. Kanske saknas det lärare på Gotland redan innan år 2033?
Är läraryrket ett framtidsyrke?
Ska vi vara ärliga handlar inte skolöversynen enbart om att det saknas lärare år 2033 utan även om att spara pengar. Vi ifrågasätter hur besparingarna ska genomföras.
Lyssnar på lärarna. Till skillnad från Regionen.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.