Gotland behöver hållbara överfarter med både flyg och färja

Gotland behöver både flyget och färjan. För oss som bor och verkar på ön är denna infrastruktur livsnödvändig. Vi vill därför reda ut några missförstånd som ibland presenteras vid jämförelser av koldioxidutsläpp, mellan flyg och färja.

Färjeterminalen Visby

Färjeterminalen Visby

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Insändare2025-03-27 11:35
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Givetvis ska man jämföra och analysera olika färdslag för att kunna vara en medveten resenär eller fraktköpare. Men då bör man vara medveten om vad man jämför.

Såväl flyg som sjöfart behöver ställa om för att minska klimatutsläppen, och Gotlandsbolaget och Destination Gotland gör stora investeringar för att sänka utsläppen. Det är genom gröna investeringar som vi kommer att lyckas med den nödvändiga omställningen – från fossilt till fossilfritt. 

Vårt mål är klimatneutrala färjeöverfarter senast 2045. För att nå dit har vi bland annat beställt ett nytt fartyg, som kan drivas med flera fossilfria drivmedel. Vi investerar också i biogastillverkning. 

Vi som lever och verkar på ön är helt beroende av en regelbunden och säker trafik. När Destination Gotland i januari var tvungna att ställa in avgångar i 36 timmar på grund av mycket hårt väder, resulterade det i att det delvis gapade tomt på hyllorna i matvarubutikerna. Det vi vill illustrera med exemplet är, att utan den infrastruktur som färjan utgör stannar Gotland. Färjan måste gå oavsett om det är 100 eller 1 600 passagerare ombord. Annars saknas varor i butiken, och lokala företag kan inte frakta sina varor från ön. 

Färjetrafiken är en livsnödvändig infrastruktur. Det blir vanskligt att jämföra med ett transportsätt som kan anpassa antal avgångar efter passagerarantal. Den friheten har inte färjetrafiken. 

Enligt ICAO Emission Calculator innebär en flygresa från Visby till Arlanda 28 kilo koldioxid per passagerare. Ibland jämförs med siffran 36 kilo koldioxid (enligt MRV, EU:s officiella emissionsstatistik för sjöfarten) för en passagerare mellan Visby och Nynäshamn. Det är lätt att dra slutsatsen att flyget innebär mindre påverkan per passagerare än färjan. Men jämförelsen missar att det i färjeresenärens kalkyl ingår en andel av ett fordon. 

Vi anser att det inte är rättvisande och relevant att jämföra en persons flygutsläpp med en persons som reser med en livsnödvändig infrastruktur, där siffran för färjan även innehåller en andel av ett fordon. 

För att Gotland ska fortsätta vara en attraktiv plats att besöka, leva och verka på behövs hållbara överfarter med både flyget och färjetrafiken.