I september 1979 ville AIK träningsspela mot Essinge IK. AIK stod för stadion - Råsunda. Essinge stod för domare och skickade ordföranden för föreningens fotbollssektion - Grötlingbobördige Rune Larsson.
Vid ställningen 3-1 till AIK kom hemmalaget i ännu ett anfall. Inlägget från finske landslagsmannen Jyrki Nieminen språngnickades stenhårt i krysset till 4-1. Men det var inte en AIK-anfallare som gjort mål.
Det var Rune Larsson. Domaren.
- Ett plötsligt infall och den satt perfekt, som tur var. Hade jag missat hade säkert AIK-arna blivit sura, berättar Larsson.
Nu blev alla mest förvånade i stället. Och så småningom väldigt fulla i skratt. Slutet gott, allting gott.
- Jag brukar säga att jag nog är den ende som gjort mål på Råsunda utan att ha spelat där. Men jag talade inte mycket om det där i efterhand. Jag är rädd att folk ska tro att det bara var för uppmärksamhet. Men det var verkligen bara ögonblickets ingivelse.

Föreslog en bok
2004 satt Rune Larsson på en konferens, när händelsen kom på tal. Nyblivne kollegan och forne landslagsmannen Leif Lindén ställde sig upp och berättade - han var nämligen med på Råsunda.
- Många ville tala fotboll med mig efter det och någon föreslog att jag skulle skriva en bok om allt jag varit med om. Det funderade jag på ett bra tag.
Och nu har den alltså kommit, Rune Larssons bok, med titeln "Domaren som gjorde mål". Förorden är skrivna av domarkollegorna Tommy Wahlgren och Bosse Karlsson.
- De läste igenom och skrev väldigt positiva ord. Det var då jag tog beslutet att ge ut boken överhuvudtaget.

Ger ut den själv
Förlagsbranschen trodde dock inte att boken skulle sälja och ville inte trycka den. Då vaknade en, enligt Larsson själv, "numera slumrande tävlingsinstinkt".
Han beslutade sig för att bekosta boken helt själv.
- Jag måste sälja en 800 ex för att gå runt. Och jag har redan sålt 250 stycken, främst till gamla arbetskollegor.
Som många andra domare började Larsson som fotbollsspelare och hann bland annat göra två mål för Essinge i svenska cupen mot Elfsborg - vilket i slutändan inte räckte till avancemang.

Tog vägen som domare
I 17-årsåldern valde Larsson domarbanan i stället. Motiveringen var, enligt boken, att talangen "inte var lika stor som lidelsen och viljan".
- Jag insåg att jag inte skulle nå de stora arenorna som spelare. Då blev det vägen som domare i stället.
1981 gick han ut domarnas Steg 5-utbildning som kursetta och började döma allsvenska matcher. Det blev 202 stycken till slut - mest av alla under 90-talet. Emellan dessa hann Larsson bland annat med en Europacupfinal som assisterande mellan Manchester United och Barcelona, en kvalmatch mellan Sovjet och Österrike inför 104 000 åskådare (!) och inte minst J-EM i Chile 1987.
- Fotbollsintresset och lidelsen i de latinska länderna kan vi inte förstå här. Vi hade poliseskort och flera hundra åskådare på träningen. Och då var det bara domare som tränade!

Ferguson imponerade inte
Spelare han dömt som gjort intryck är bland andra Michel Platini och den ödmjuke sir Bobby Charlton, som bad en ledare om lov för att få hälsa på det svenska domarteamet.
En annan adlig britt, sir Alex Ferguson, gjorde ett sämre intryck.
- Att han kunde adlas trots att han hade ett så begränsat ordförråd. Den mannen hade kommentarer om det mesta.