Det lyser av nygamla färger i 1700-talsalen vid Stora Gåsemora på Fårö. På väggarna blå dekorationer på vit botten krönt av ett band i rött. Och utanför de rostfärgade fönsternischerna den hänförande utsikten över heden och havet.
En vacker sal – en sal som hyst berömda män och släkter. Som Mikael Ekström, Fårökungen kallad. Som tvillingbröderna Fåhraeus som efterträdde varandra som civilministrar, Eller Christopher Gazelius, han med spegeln och  på sin tid Gotlands rikaste man.
Stora Gåsemora är väl Fårös mest kända gård där korna numera ersatts av konferens- och andra gäster. Ägarna Birgitta och Thomas Söderlund brukar säga att de har fyra århundranden att erbjuda sina gäster; allt från det gamla 1700-talshuset till det nybyggda komplex som kom till under senare år.
Två manbyggningar finns på gården, 1700-talshuset och ett sammanbyggt 1800- och 1900-talshus som används både för uthyrning och bostad. Förr fanns ännu en manbyggning, en märklig skapelse med tjocka stenväggar nedtill, och ett träbygge upptill prytt med målningar. Säve hann teckna av huset innan det revs på 1800-talet.
Salen i det vackra 1700-talshuset håller just nu på att restaureras för att användas både som bostad och konferenslokal. Under den ockragula väggfärgen hittade man överraskande helt andra färger, en vit vägg med blå, unika schablonmålningar – färger och mönster som troligen är från 1800-talet och som nu Jannehags måleri använt för att nymåla salen. Också den gamla takbården har tagits tillvara och förnyats, och i de färgstarka fönsternischerna har man kunnat återskapa en del marmoreringar.
Fårökungens hus
Många välkända släkter anknyter till Gåsemoras historia. Du Rietz hör till de senare, den förste av dem, Otto Vilhelm, kom till Fårö som fyrvaktare 1859.
Ett annat välkänt namn knutet till Gåsemora är Mikael Ekström, som föddes här 1844. Han var affärsman, ägde ett sågverk och hade en del skutor. Men främst var han nog känd för sina insatser för Skärsände livräddningsstation och sitt arbete som ombud för Neptunbolaget. Han var en myndig man och gick under namnet Fårökungen.
Från Gåsemora stammar också släkten Fåhraeus, ett namn taget efter Fårö. Flera i släkten blev framstående affärsmän och skeppsredare, inte minst Carl Niclas som residerade i det som nu kallas Myrstenska huset i Slite. Han var kalkpatron och ägde minst ett tiotal skutor.
På ett helt annat plan var tvillingbröderna Johan och Olof Fåhraeus som kom att efterträda varandra som statsråd och chefer för inrikesdepartementet, unikt i regeringshistorien. Bägge blev adlade 1857.
Rikast av alla
Från Gåsemora kom också Christopher Gazelius, släkt med Fåhraeus då de hade samma stamfar på gården. Christopher, som tog sitt namn efter Gåsemora/Gasmora och föddes där 1752, gjorde sig en förmögenhet på framför allt timmer, tjära och kalk och kom till slut att bli Gotlands rikaste man. Han ägde och/eller byggde flera stora egendomar med praktfulla byggningar som Furubjers i Tingstäde, Kvie i Bro, Diskarve i Roma och det stora huset vid Specksum i Visby där kulturskolan håller till.
Christopher fick inga barn och gav bort sin förmögenhet till släktingar och till det allmänna, bland annat genom att bekosta skolbyggen på Fårö och i Tingstäde, numera Gazeliegården. Han kom att kallas ”Sina Medborgares Wälgörare”.
Historien om spegeln
Man kan inte berätta om Gazelius utan att ta upp historien om speglarna. Christopher hade under ett besök i Stockholm gått in i en butik för att köpa sig en spegel. Han letade upp ett snyggt exemplar och frågade expediterna vad spegeln kostade. Men de bara skrattade överlägset mot den lantlige figuren, de kunde inte tänka sig att han hade råd med en sån dyr spegel.
Då sparkade Christopher helt sonika ut spegelglaset och sa: Nå, vad kostar den nu då? Sätt in ett nytt glas och ge mig spegeln och två till!
Han fick sina speglar och en av dem finns fortfarande kvar på Gåsemora. Glaset skall dock ha blivit utbytt ett par gånger, en gång genom att blixten slog sönder det, en annan gång då en bagge förirrat sig in i salen. Baggen fick se sin bild i spegeln, trodde att han fått en rival och körde hornen rakt in i glaset!
Lagårn nästa?
Idag är det ett helt annat Gåsemora som möter besökaren. En modern anläggning för konferenser, fester, boende. Men med mycket av det gamla bevarat, varsamt och smakfullt restaurerat. De flesta av de gamla byggnaderna används, även väderkvarnen, och så småningom kan det hända att också den gamla ladugården, nu tömd på mjölkkor, kan ingå i verksamheten. Få ladugårdar har väl en sån fantastisk utsikt som den på Stora Gåsemora.
Ola Sollerman Text och foto
ola.sollerman@gotlandstidningar.se
0498-20 24 27


bildtext1: Säve hann tecka av den här märkliga byggningen vid Gåsemora innan den revs på 1800-talet. Den hade tjocka stenväggar nedtill och en träbyggnad ovanpå.

bildtext: FÅRÖ. 1700-talshuset vid Gåsemora, som innehåller den nymålade salen, är byggt någon gång kring 1760-70, möjligen av Christopher Gazelius far. Till vänster skymtar nybygget, till höger manbyggningen från både 1800- och 1900-tal.

Artikelbild

FÅRÖ. 1700-talshuset vid Gåsemora, som innehåller den nymålade salen, är byggt någon gång kring 1760-70, möjligen av Christopher Gazelius far. Till vänster skymtar nybygget, till höger manbyggningen från både 1800- och 1900-tal.

Bildtext: Här finns kvar en del av den gamla takbården, visar Erik Nilsson, målare hos Jannerhags måleri i Dalhem som renoverar 1700-talssalen på Gåsemora.

Bildtext: I en vrå i 1700-talshuset vid Gåsemora dekorerar målaren  Jerry Jannehag en vrå med - gäss! Motivet har han lånat från ett gammalt visbyhus, men där handlade det om svanor. Här på Gåsemora passar det bättre med gäss, tyckte Jerry och ändrade motivet.

Bildtext:  MÅLNING. Här har vi sparat en ruta av den gamla målningen, visar Thomas Suderlund. Bakom honom en samtida kakelugn.

Bildtext  UTSIKT. Till och med den gamla kvarnen vid Gåsemora utnyttjas för uthyrning, och högst upp i fjärde våningen kan man sitta och njuta av en hänförande utsikt ut över hed och hav.