Det sprakar hemtrevligt i den vedeldade ugnen i Tjeldervik gårds brygghus. I köket pågår flera samtal om gamla tiders brödbak och i ett tråg, under handdukar och filtar, ligger en stor deg och jäser.
På köksbordet står 16 brödskålar med mjölade handdukar förberedda. En klocka ringer och ett par av kursdeltagarna skyndar sig ned till ugnen för att lägga i de sista vedträna. En av dem, Ingegerd Paulin, berättar att de började elda redan klockan 10 på förmiddagen.
– Sedan dess har vi lagt in nya vedklampar var 20:e minut. Cirka 30 kilo ved behövs för att få upp ugnen i rätt temperatur.
Varför anmälde du dig till kursen?
– Jag tycker det känns bra att ta till vara på kunskapen. Sen blir det ju så gott när det får ta lite tid. Det är så sällan något får ta tid i dag när allt helst skulle vara färdigt igår, säger Ingegerd samtidigt som hon måttar in ett vedträ i den heta ugnen.
I köket börjar kursledare Matilda Svahn förbereda för uppbakning av degen. Hon plockar fram vågar och mer mjöl.
Matilda Svahn återvände till släktgården i Tjelderviken efter några år på fastlandet.
För två år sade hon upp sig från sin tjänst som lärare i Visby och startade ett andelsjordbruk. Förra året började hon i liten skala även hålla kurser i bakning och ölbryggning. Konceptet var lyckat och nu hålls kurserna hemma på gården i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Hon berättar hur de tidigare, när mormor ännu levde, bakade gotlandslimpa tillsammans alla tre generationer, men att hon tyckte att grannen Gunnis recept var godare.
– Hon gör absolut den godaste gotlandslimpan på hela ön, så jag bad om receptet.
Vad är hemligheten med just hennes recept?
– Det smakar bara så gott och blir så saftigt. Receptet vill jag nog helst inte lämna ut, säger Matilda efter en stunds samråd med några kursdeltagare.
– Vilka ingredienser som är med kan jag ju avslöja förstås, men inte de rätta måtten.
– Nej, skriv att vill man veta det så får man gå kursen, fyller kursdeltagare Mona Löfström i med ett skratt.
Alla har nu fått på sig förkläden och Matilda ger några sista råd inför uppbakningen.
– Det viktigaste är att ni inte ska vara för petiga. I det här skedet ska vi inte arbeta in för mycket mjöl i degen och knåda för länge för då blir brödet torrt och hårt. Det ska bara knådas ”tjupp, tjupp, tjupp” och sen får man vara nöjd. Huvudsaken är att det blir EN fin sida, som sedan blir det färdiga brödets ovansida.
Så har degen jäst färdigt och filtarna lyfts av degtråget. Det är en glänsande, ganska kladdig deg som blottas. Runt bakbordet vägs degarna upp och bakas upp med ”tjupp, tjupp, nej, oj, tjupp”. Riktigt så enkelt är det inte. En liten del av den väldiga degen sparas i degtråget och blir surdeg till nästa bak. Tråget får aldrig diskas, berättar Matilda. Resterna ger en fin syra till nästa bröd – det är en viktig detalj.
Till slut är de 16 förberedda brödskålarna fyllda och i väntan på ytterligare jäsning förflyttar sig gruppen ned till bryggarhuset för att raka ut glöden ur ugnen.
– Det är hett i ugnen. Förr hade man utnyttjat värmen och skjutsat in bullar först, därefter limpor, sedan någon mjuk kaka och till sist kanske något som skulle torkas. Men så blev bullarna alltid brända också, skrattar Matilda.
– Nu ska ugnen få svalna till en lämplig temperatur i en halvtimme medan bröden jäser färdigt.
Alla får prova på att raka ut glöd ur ugnen och till sist, snabbt, svabba ur det sista med en våt tallruska. Fukten, får vi veta, jämnar ut värmen lite och ger bröden en fin skorpa.
I köket påbörjas nu en diskussion om bröden ska penslas eller ej. Någon berättar att hennes mormor brukade duscha bröden lite lätt med vatten. En annan vill minnas att bröden penslades med kaffe eller kanske Gotlandsdricka. Något som alla är överens om är i alla fall att de färdiga bröden ska lindas in i bakdukar och filtar när de tas ur ugnen och att man inte ska smaka på dem direkt utan låta dem stå, gärna över natten, för att smaken ska framträda ordentligt.
Det berättas minnen och historier om Gotlandslimpor. En deltagare berättar om en limpstöld i ett brygghus och om vardagsbrödet som mamman skickade med till skolan varje dag och som i hemlighet byttes mot kompisens köpebröd som ansågs lite finare då.
– Jag är ingen expert, avslöjar Matilda.
– Jag lär mig hela tiden, provar mig fram och utvecklar processen. Att hålla i kurser är ett roligt sätt att lära av varandra och det känns fantastiskt kul att få inspirera andra att återupptäcka och återerövra gotlandslimpan som vårt vardagsbröd. Att liksom göra kulturarvet till vår egen vardagskultur.
Henrik Vahlgren har bakat sedan han var liten och går kursen för att få lite nya influenser.
– Min gammelmormor hade ett recept på Gotlandslimpa som jag har bakat ibland. I hennes recept som är från Kappelshamn ingick pomerans, inte apelsinskal som här. Det var nytt för mig. Sen vill jag se hur det går till att baka i en vedugn. Min fru är från Norrland och i hennes familj har de en vedugn som de bakar tunnbröd i. När vi reser dit nästa gång ska jag baka Gotlandslimpa, så det här är ett sätt att förbereda sig för det.
Ingegerd Paulin berättar att hemma är det hon som bakar bullar och kakor. Maken Hasse står för brödbaket i familjen.
– Det är roligt att baka tillsammans och det triggar minnen från förr, säger Hasse Paulin.
– Tyvärr har vi ingen vedugn kvar. Den tog för mycket plats och revs ut i en renovering. Men det går bra med en vanlig ugn också.
Trettio minuter har gått och brödbakarna samlas i bryggarhuset igen. Bröden välts upp på en mjölad ugnsspade och skjutsas in i ugnen med ett knyck. Efter en timmes gräddning och spänd förväntan öppnas luckan igen och en ljuvlig doft sprider sig i rummet. Bakdukar och filtar plockas fram för att snabbt linda in de varma limporna. Leende tackar de tio deltagarna för en spännande dag och försvinner alla en efter en med ett varmt bylte i famnen.
Och resultatet…
Ett dygn efter kursen kunde GA:s reporter meddela att Gotlandslimpan smakar himmelskt.