Gotlands nations förutvarande inspektor Helmer Ringgren avled den 26 mars. Han föddes i Ala 1917 och kom till Uppsala 1936. Han var nationens Förste kurator 1944 och dess inspektor 1975 - 1983. Helmer begravdes i Uppsala 11 april och kommer att gravsättas i Ala.

Helmer Ringgrens imponerande livslopp är svårt att föreställa sig för en nutida student.

Han hade via korrespondens läst in studentämnena och tenterat dessa i Stockholm. När han kom till Uppsala började han efter en tid studera teologi. Intresset för språk ledde till avancerade studier i bland annat hebreiska. Dessutom ägnade Helmer sig åt religionshistoria, som han disputerade i. Via Åbo, Evanston/Chicago och ytterligare en gång Åbo återkom Helmer till Uppsala och professuren i Gamla testamentets exegetik 1964. Helmer efterträdde Torgny Säve-Söderbergh som nationens inspektor 1975.

Den vanlige studenten möter oftast bara inspektor i samband med landskap eller gasquer.

Helmer återkom ofta i sitt tal till recentiorerna om vikten av att ha roligt och glädjefullt i Uppsala, något som han inte själv unnat sig som ung student. På landskapet utgjorde Helmer en symbol för kontinuitet och kom sällan med inlägg i debatten. Helmers hemförlovning vid terminens slut ägde emellertid drag av högtidlighet. Nationens ekonomi var under stora delar av Helmers inspektorstid mycket ansträngd. Ombyggnad av nationsköket var nödvändigt för att kunna hålla den standard som lunchserveringen krävde. Helmer har i skrift yttrat sin fascination över det engagemang som bland annat kuratorerna under hans tid uppvisar för nationens väl. När nationen klädde sig till fest deltog Helmer och inspektrix Inga. Under Helmers inspektorstid inföll nationens 300-års jubileum. I den jubileumsskrift som då gavs ut skrev Helmer om sin tid i Uppsala och på nationen. Helmers middagstal nådde nog inte alltid fram till oss studenter med sina ofta bibliska associationer. Där Helmer var den mer försiktige, förhöjde den av oss mycket avhållna Inga feststämningen; hon spred flärd och diskussionsglädje, världsvana och espri!

Helmers ambition med sitt inspektorat var bl.a. att genomföra en språkkurs i gutamål. När nationen anordnade en arkeologicirkel, som leddes av en doktorand i ämnet, deltog både Helmer och Inga. Kursen kom mer och mer att bli en språkkurs under Helmers ledning.

Det var inte svårt att se hur Helmer njöt av att få lära ut sitt eget barn- och ungdoms språk mitt i det akademiska Uppsala.

Vi teologer på nationen kände en viss stolthet över att ha en inspektor i vårt ämne. Några av oss möte Helmers Hebreisk nybörjarbok när vi började läsa Vetus Testamentum; redan under den så kallade baskursen hade vi mött Religionerna i historia och nutid, där Helmer var medförfattare. Övrig djuplodande forskning Helmer ägnade sig åt, bland annat om gudstrons uppkomst, hade vi föga kännedom om.

Det sympatiska porträtt som hänger i nationssalen minner nu om Helmer Ringgrens tid som nationens inspektor. Konstnären har lyckats med att fånga Helmers intensiva, utforskande blick kombinerat med hans tillbakadragenhet. Helmers skickelsedigra livsgärning inom sitt ämnesområde och hans insatser för Gotlands nation efterlämnar aktning och saknad.

Ola Montan,

landsman Gotlands
nation 1980-1988