Till minne av Gösta Ekedahl

En glad spelman har gått bort. Din musik har tystnat. Det kändes tungt när jag nåddes av budet att Du fått lämna detta jordeliv. Du var en riktig sudergute, din hemsocken var ju Näs. Vem minns väl inte SLU-danserna. Du levde med musiken och har sedan unga år spelat till dans. Du hade ett eget band som du bildade i hemsocknen. Musiken har sedan följt dig i olika konstellationer. Du har spelat på olika sammankomster, fester, i kyrkor och missionshus. Du hade ett brett register. 
Jag lärde känna dig på riktigt i början av år 1993. Du hade spelat ihop med två kvinnliga frälsningssoldater som ibland hade möten i Frälsningsarméns lokal i Hemse. Du frågade mig om jag ville medverka vid något tillfälle och det nappade jag direkt på. Vi sjöng vid möten i Hemse och Visby och vi sjöng vid musikcafé i Bagarns trädgård. Efter detta fina samarbete med Frälsningsarmén så bildade vi ett eget band som vi kallade GIMAK´S, kort och gott Gösta, Ingvar, Maria, Kalle. Vi framförde i huvudsak religiösa countrylåtar. Det var det kända paret Bosse och Anitas låtar vi lärde oss. De uppträdde ju flera år efter sig på Stortorgdagen i Hemse. Det tog verkligen fart och vi uppträdde i olika sammanhang, i kyrkor och missionshus och andra platser. Jag tror vi har publikrekord i Näs kyrka. Vi spelade även dansmusik. Du var bra på klaviatur och komp och hade lätt att lära nya låtar. Tiden med GIMAK´S var en mycket rolig och berikande tid, inte minst när det gällde sång och musik. Det var glatt och roligt när vi övade på låtarna. 
I nästan tio år hade jag glädjen att få spela och sjunga med Dig. Den tiden saknar jag men de glada minnena lever kvar. Liksom minnet efter Dig. "Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången". Kanske kan Du fortsätta med den religiösa countrymusiken bland änglarna i Din himmel.
Siv Gutt!