Sedan 1996 finns fällor för nattlevande fjärilar på några platser på Gotland. De ingår i långa serier av studier kring hur insekter reagerar på förändrad markanvändning samt på klimatförändringarna.
Fjärilsarter som har varit beroende av gamla kulturmarker har minskat dramatiskt.
– Det går utför för många av det gamla kulturlandskapets arter, till exempel de som är knutna till timjan, säger Nils Ryrholm, verksam vid högskolan i Gävle.
Arter vars larver lever på exempelvis brännässla, älgört och olika gräsarter har däremot ökat i antal.
– Med varmare klimat har vi en kraftig expansion av nya arter som kommer in i Sverige, säger han.
Flera nya arter har hittats första gången på Gotland i forskningsprojektets fällor.
– Vi har hittat ett tiotal nya arter för landet, säger Nils Ryrholm.
Han berättar att ett varmare klimat gör att arternas gräns för att överleva flyttas norrut. Förutom nattlevande fjärilar finns flera arter trollsländor och sälgskimmerfjärilen som nu lever på Gotland.
Fällorna som avger ett kallt sken på natten vittjas sommartid så ofta som möjligt. Planen är att den långa tidsstudien ska fortsätta åtskilliga år till.
– Många tror att det är de varmare somrarna som gör att insekter kan breda ut sig norrut, men det är att hösten kommer senare och våren tidigare. Det vill säga att tillväxtsäsongen blir längre, som gör att arter kan överleva allt längre norrut, säger Nils Ryrholm.
Den som är intresserad av att hjälpa till kan rapportera in egna fynd av insekter på Artportalen på internet.
– Vet vi inte vad som händer kan vi inte bevara vår flora och fauna, därför är all kunskap vi kan få av godo, säger Nils Ryrholm.