Flyktingkvinnor finner frihet på cykelsadeln

Att cykla är en självklarhet för svensken. I länder som Afghanistan är situationen annorlunda – där ses det som oanständigt. Nu hoppar flyktingkvinnor i Fårösund upp på sadeln för första gången i livet. ”Jag vill kunna ta mig till affären”, säger 39-åriga Marzia Hissari.

39-åriga Marzia Hissari kommer från Afghanistan. ”Där får vi inte cykla, inte köra bil”, säger hon.

39-åriga Marzia Hissari kommer från Afghanistan. ”Där får vi inte cykla, inte köra bil”, säger hon.

Foto: Emelie Stenqvist

Integration2019-09-07 19:05

Många minns det stolta ögonblicket när man lärde sig att cykla. I Sverige hinner barnen inte fylla många år innan hjälmen åker på och stödhjulen åker av.

I länder som Afghanistan är cykeln inte lika självklar för alla – där ses den som något endast en man får hantera. Kvinnor som cyklar är provocerande och omoraliska, eftersom kvinnan har benen isär när hon sitter på sadeln.

I Iran har cyklande kvinnor vid flera tillfällen arresterats. År 2016 utfärdade deras högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, en fatwa, en religiöst bindande order, som förbjuder kvinnor från att cykla offentligt och framför främlingar.

– Att cykla drar ofta uppmärksamhet från män och utsätter samhället för fördärv. Det strider därför mot kvinnors kyskhet och måste överges, sa han då.

Bland de kvinnor som flytt till Gotland är cykelkunskaperna alltså begränsade. Vissa har aldrig rört en cykel, andra har tränat i smyg. Därför arrangerar Gotlands idrottsförbund och Fritidsbanken gratis cykelkurser för alla kvinnor som inte kan cykla.

– Det är en frihet, en stor frihet. Mitt mål är att alla kvinnor ska kunna cykla, säger projektledaren Shamima Aktar från Gotlands idrottsförbund.

Hon lärde sig själv att cykla när hon flyttade till Gotland från Bangladesh år 2015.

– Det är svårt att lära sig som vuxen, jag var jätterädd för att ramla. Min dotter lärde sig innan mig, då var hon fyra år, säger hon.

Nu ska Shamima Aktar ta körkort.

– Att lära sig cykla är ett första steg till så mycket annat. Steget efter det här blir att lära sig att flyga, säger hon och skrattar.

På Folkhögskolans parkering i Fårösund svajar 45-åriga Jawhar Haydaris rosa sjal under hjälmen när hon susar fram på cykeln. En bit bort tränar 39-åriga Marzia Hissari på att cykla upp för en sluttande väg.

– Det är roligt. Jag vill kunna cykla till affären, säger Jawhar Haydari.

– De är jätteduktiga, de lär sig snabbt, säger kursledaren Jingjin Genitz.

Det är dock inte helt lätt att bromsa.

– Cykeln ramlar när jag stannar, konstaterar Jawhar Haydari.

Vid första kurstillfället råkade hon krocka med en annan deltagare.

– Vi låg och skrattade, berättar hon.

– Det blev lite skrapsår, säger Jingjin Genitz.

Fem personer deltar i kursen i Fårösund. Tidigare har Gotlands idrottsförbund och Fritidsbanken arrangerat cykelkurser i Klintehamn och Slite, där totalt 18 personer lärde sig att cykla.

– Alla väntar på att vi ska hålla en kurs i Visby. Den börjar i oktober, berättar Shamima Aktar.

Under den fyra veckor långa kursen träffas de åtta gånger. Då är det inte bara praktiska kunskaper de lär sig, utan även teoretiska som trafikregler.

– Att kunna cykla betyder jättemycket, att man kan ta sig runt i samhället. Det är viktigt för självkänslan och för självständigheten, säger Eva Sandin från Gotlands idrottsförbund.

– Sedan tränar man svenskan samtidigt, fortsätter hon.

Det är två stolta kvinnor som kämpar sig runt på parkeringen i Fårösund. För ett par veckor sedan hade Jawhar Haydari och Marzia Hissari aldrig suttit på en cykel. I dag sitter de rakryggade på sadeln.

– De växte upp med att höra att de inte får göra någonting. Vi säger till dem att de kan göra allting, säger Shamima Aktar och fortsätter:

– När man lärt sig cykla finns det inget bakåt, det finns bara framåt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om