Utflykt med STF:s Gotlandskrets
kusten. Vi samlades vid Vavle där Louise Berry stod beredd med kartor och redo att förklara de olika tidsepokerna i detta kulturlandskap. Området är gammal kulturbyggd och det finns bevisat genom utgrävningarna i Aivide att redan under stenåldern fanns här en bosättning. Denna låg alldeles vid vattnet.
Även under bronsåldern fortsatte bosättningen att ligga på samma ställe. Men i slutet på järnålder ca 600 e.Kr. flyttades bosättningarna längre från stranden på grund av risken för angrepp och plundring utifrån havet. Närmast gården låg åkermarken som alltid var inhägnad och runt omkring åkern låg hagmarken. Gårdarna i bygden bands ihop av en mycket slingrig väg. Vid laga skiftet 1827 ändrades gårdarnas ägolotter till en eller några få sammanhängande ytor. Därigenom förändrades även vägnätet till att bli långa raka sträckor.
Vi tittade också på olika skansar och befästningar under Bengt Hammarhjelms ledning. På Skansudden besåg vi en skans från omkring 1710 vilken skulle förhindra landstigning på Ekstalandet samt förhindra fientliga flottor att ankra mellan Karlsöarna och Ekstakusten.
Från Vavle till Kronvall låg på var 400:e meter ett kulsprutevärn för att försvara mot landstigning. Dessa byggdes 1940 och är numera kulturminnen.
I händelse av invasion med fiendens artillerield över stranden måste hela värnkompaniets personal kunna få skydd. En del av personalen fick skydd i kulsprutevärnen men för de övriga hade man byggt ett skyddsrum. Det kändes kusligt för oss att krypa ner i skyddsrummet med endast en liten svag ficklampa till hjälp.
Under vandringens gång kom solen fram och vi njöt av att se ett flertal ejdersträck samt att vi hörde storspoven ropa.
Så jobbar vi med nyheter