Tryggve Stumle

Tryggve Stumle har hastigt avlidit. Han föddes som äldste sonen på Stumle i Alva år 1921. Efter avslutad skolgång vid bland annat Högre Folkskolan i Klintehamn, lantbruksutbildning och Lillsveds Folkhögskola med inriktning på gymnastik återvände han till fädernegården som han sedan övertog på femtitalet. Han gifte sig med Kerstin Rudenstam och de fick så småningom tre barn. Paret tog genom åren emot många "sommarbarn" från många länder.
Han gjorde sin värnplikt vid KA och beredskapstiden tillbringade han vid KA3 vilkens kamratförening han senare var en aktiv medlem utav. Hans intresse för det militära ledde till att han blev Hemvärnschef i Hemse-området och deltog aktivt i kurser, utbildningar och sammankomster.
Kerstin hade med sig den första ridhästen till Stumle och ridning blev även ett stort intresse för Tryggve. Han tävlade för Visborgs Fältrittklubb och var med att starta Gotlands Lantliga Ryttarförening. Han födde även upp hästar på gården.
Tryggve var en aktiv gymnast. Han var länge kassör i Alva IK och ledde klubbens manliga motionsgymnastik. Tillsammans med sina gymnastikvänner deltog han i läger och uppvisningar i många länder. Bland annat deltog han i uppvisningstruppen på Olympiaden i London 1948. Han var ordförande i Gotlands Gymnastikförbund i många år. För sina insatser inom gymnastiken fick han mottaga Lingmedaljen ur Prins Bertils hand.
Tryggve var även aktiv i den kommunala politiken. Han var ordförande i hälsovårdsnämnden i dåvarande Hemse kommun och aktiv ordförande i Folkhögskolans styrelse efter kommunsammanslagningen. När han blivit pensionär blev han även elev på Folkan vilket han länge drömt om.
Tryggves intresse för naturen har alltid varit stort. Han var en mycket aktiv medlem i "Karlsöklubben" där han deltog i underhållsarbetet och ännu sistlidna vinter tjänstgjorde under en frivilligvaktarvecka. Genom en av sina gymnastikvänner kom han med i ett jaktlag och jagade med dem i de småländska skogarna i över tjugo år.
Efter att sonen övertagit gården flyttade makarna tvärs över vägen vilket gav Tryggve möjlighet att ännu vara aktiv inom jordbruket. Han lade även ner stor odlarmöda i det egna trädgårdslandet och trädgården.
Tryggve läste mycket, både prosa och lyrik och kommenterade gärna världens skeenden med en uddfylld strof av Alf Henriksson. Han tyckte om att gå på teater, föreläsningar och konserter och lyssnade ofta på musik hemma, allt från Evert Taubes visor till klassisk musik.
Hustrun insjuknade och han vårdade henne hemma under många år och hälsade på henne dagligen på Iliansgården fram till hennes bortgång. Han lärde sig att laga mat och baka och var inte rädd för att prova nya recept eller att experimentera i köket.
Hans kontakter inom gymnastiken gjorde att Marie-Anne blev hans glädje och livskamrat de sista åren.
Hans hastiga bortgång kom som en chock för oss alla. Trots att han hade uppnått en aktningsvärd ålder var han fortfarande mitt i livet. Vi kommer att minnas honom som en varm och humoristisk människa, en plikttrogen make och far som lämnar ett stort tomrum efter sig.Birre