Till minne av Stig

Idag är det ett år sedan du lämnade mig. Ett år av svår sorg och saknad. Det är ännu svårt att fatta att du aldrig kommer hem mer till mig.
Du drabbade av svår sjukdom som ändrade ditt liv. Det gick så fort. Men vi fick många år tillsammans, många fina år, som jag är tacksam för. Jag saknar dig så oerhört mycket.
När klockan närmar sig halv fem klickar det till i mig, du kom ju hem från jobbet då och då hade vi en mysig stund vid köksbordet. Ville jag ha hjälp med något ställde du alltid upp. Du tvekade aldrig hur trött du än var. Men jag måste vänja mig vid att du aldrig kommer hem mer. Men det är svårt. Du var så snäll mot oss alla i familjen. Tänkte alltid på oss i första hand.
Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och saknar dig.
Du var mitt allt och du kommer alltid att finnas med mig i mina tankar.