Till minne av Signe Karlström
Det första minnet är 1959 då det var bondbröllop i Fleringe/Rute. Jag fick sova tryggt emellan Signe och Karl-Erik i er stora eksäng med dess stora gavlar jag aldrig skådat. Som barn lever man i nuet, omgivningen präglar alla minnen. Signe var en sådan vän som präglat min uppväxt, en ödmjuk, glad, positiv människa som aldrig sa ett ont ord om någon.
Signe högg ved, plockade ägg, tvättade, samtidigt som hon slog sig ner och samlade oss barn i en ring med sin ukulele och vi sjöng ?Flottarkärlek,? medan de äldre tonåringarnas gitarrmusik och sång hördes genom gemakets dörr med Sven-Ingvars låtar. Alla var välkomna!
När jag skrev en kontaktannons i Allers om brevvänner fick jag ett alldeles speciellt svar&Tillslut kom mamma och jag på att det var ytterligare ett bussträck från dig. Ja det är mycket som rullar upp inför mitt inre, tack Signe för du präglat en del av mitt liv.
Så jobbar vi med nyheter