Till minne av Rune Wickman
Du bäddas i hembygdens
soliga famn
Där inga bekymmer
skall trycka
Vid barndomens kyrka
du hunnit i hamn
Där dina kära din
kulle skall smycka
Det är barndomens
klockor som ringa
Och frid är den hälsning
de bringa.
Stilla så stilla du Rune
nu slumrar
Borta från sjukdom och strid
Stor är vår saknad men dock vi
Dig unnar - vila i frid.
Vi ville så gärna
Behålla dig kvar
Men din stund på jorden
Fullbordad var
Sov gott Rune - hälsa mormor Ruth
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!