Till minne av Per-Erik Johansson
För hans gamla kamrater har han varit ett föredöme och något av en idol med sitt kunnande och aktivitet i sin höga ålder. Vi har många gånger talat och drömt om att som "Pelle" få uppleva ålderdomen såsom han har gjort.
Under många år arbetade "Pelle" vid Tygverkstäderna där han blev mästare inom de flesta hantverkskategorierna. Hans stora tekniska skicklighet, uppfinningsrikedom och arbetsglädje gjorde att han med lätthet löste uppstående problem både inom arbetet och i hemmet.
På fritiden ägnade sig "Pelle" mycket åt olika sporter. Han var under en period en mycket skicklig skytt inom såväl pistol- som gevärsskytte. Som mångårig medlem i Wisby Bollklubb var han en duktig varpkastare och bowlingspelare men under de sista tjugofem åren i hans levnad var han en ivrig och skicklig golfspelare, och så sent som i juni detta år deltog han på Kronholmens golfbana.
"Pelle" hade svårt att acceptera att krafterna avtog utan istället hävdade han då, att han blivit så otroligt lat, vilket inte stämde överens med hans levnadsstil.
"Pelle" drabbades tyvärr av svåra sorger när hans ena dotter, hans son samt hans älskade hustru Inga gick ur tiden. Trots egna svåra sjukdomar kämpade han vidare och skötte ensam hushållning och det stora huset på Follingboväg.
Hans stora intresse för trädgården avspeglade sig i hans odlingar av sparris, mullbär, hallon med mera och vi är många som ofta fått njuta av hans vinbrygder och framför allt hans goda gotlandsdricka.
En karlakarl har gått ur tiden och vi tackar honom för alla trevliga tillfällen vi fått vara tillsammans och önskar honom en god och välförtjänt vila.
När jag genom mitt giftermål blev bosatt i Bro var du en av de första jag lärde känna. Vi bodde nära grannar och träffades mycket i vardagslivet och det utvecklades till en djup och varm vänskap som varade livet ut.
Du levde för gården och för de dina och hade tid och omsorg om allt och alla i det tysta. Du hade en kraft och styrka som är få förunnat, med ditt tålmodiga och blida väsen övervann du både sjukdomar och allt vad ödet hade i beredskap åt dig. Nu har ännu en kär röst tystnat och jag känner vemod och saknad men jag unnar dig så innerligt att få vila ut. Jag är ändå tacksam och glad att fått vara din vän under alla dessa år.
Sov gott Vera!
Så jobbar vi med nyheter