Ibland tycker jag mig sig dig i entrén till Rusta eller att du kommer mot mig mitt under min stavtur. För att "gå på tur" var bara en del av det som du och jag hade gemensamt. Hemvärnet var en annan.
Med stort intresse tog du del av de övningar och utbildningar som jag deltog i och uppmuntrade mig ständigt att anta nya utmaningar.
När du lämnade jordelivet för ett som jag tror, annat uppdrag, var du en av dem som just hade hjälpt mig att fatta det där avgörandet. Det som skulle ge mitt liv en helt ny mening. Och godheten och omsorgen om dina nära och kära var just det som kännetecknade dig. Du hade alltid ett tröstande ord att ge även när du själv inte mådde så bra.
Jag önskar att du kunde höra mig idag när jag säger att jag tycker om mig själv för den jag är och att mitt självförtroende nu är så mycket bättre. Fast det var som om du hade det på känn. Du släppte taget då du visste att jag skulle klara av att klättra uppåt igen.
B-O, vänner som du är ytterst sällsynta. Och din så älskvärda vänskap kommer alltid att leva kvar i mig. Idag på din 60-årsdag är jag hos dig - hela dagen.