Till minne av Lillie Kolles

Gotland2006-12-01 06:00
Det gick så fort. Jag menar, det var inte länge sen jag pratade med dig på telefon, och sa till dig att du skulle fortsätta kämpa. Men det gick inte, det var redan försent.
Jag tänker på dig varje dag och hoppas att du har det bra i himlen. Jag kan inte förstå att du är borta.
Du var ju så levande. Det värsta är att jag kan inte göra nåt åt det. Det finns ingen lösning. Döden har tagit dig och du kan inte komma tillbaka hur mycket jag än ber om det. Hur mycket jag än gråter.
Du ska veta att jag saknar dig och dina goda råd. Du var en god lyssnare. Men jag tror att Gud tar hand om dig och att du sitter på ett moln och tittar ner på alla oss som saknar dig.
Jag hoppas att det är så Varför ska livet vara så orättvist? Varför skulle just du dö så tidigt? Ibland kan jag vilja ringa till dig i himlen. Bara för att höra din röst och höra hur du har det. Hur du mår och vad du gör. Men det går inte, jag är maktlös.
Jag kan inte göra nåt mer än att hoppas att Gud finns vid din sida nu och bevarar dig. Att hans änglar flyger med dig.

"Bred dina vida vingar o Jesus över mig, och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig. Bliv du mitt allt i alla, min visdom och mitt råd, och låt mig alla dagar få leva blott av nåd. Förlåt mig alla synder och två mig i ditt blod. Giv mig ett heligt sinne, en vilja ny och god. Tag i din vård och hägnad oss alla, stora små. Och låt i frid oss åter, till nattens vila gå."
Lina Sandell

Sov gott lilla Lillie!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om