Till minne av Leif Eriksson
Närmast anhörig är hustrun Britt.
Leif var sedan många år bosatt i Stockholm men var född i Visby och hade starka rötter på Gotland.
Leif var min vän sedan närmare 75 år tillbaka. Vi träffades första gången i 5-årsåldern och tävlade med bilar på en "racerbana" i en sandlåda.
Vid denna tid drev Leifs föräldrar först Hotell Wisby Börs på Strandgatan, och senare, när hotellet totalförstördes genom en brand, Pensionat Slottsträdgården. År 1939 flyttade familjen Eriksson till Burgsvik, där föräldrarna drev Hotell Karlshäll fram till 1936, då fadern avled. Leif och hans mor återvände sedan till Visby.
Leif och jag kom under vår tonårstid att bo i samma fastighet på Lännaplan. Idrott var ett stort gemensamt intresse. Även efter ungdomsåren, och för oss båda en flytt från Gotland, har vi fortsatt att hålla kontakt med varandra. Som pensionärer har vi sedan fått tillfälle att åter träffas oftare här på ön.
Leif Eriksson var ekonom och en duktig sådan. Han arbetade i många år vid olika företag i bryggbranschen som kamrer och ekonomichef, och drev sedan under en tid en egen konsultfirma inom området ekonomi och administration. Leif hade "många järn i elden" även under sin fritid. Han hade ett fritidshus i Anga och en sakkunnigt restaurerad fiskebod i Tomtbods gamla fiskeläge i Rone. Han var också i många år fritidsskeppare på sin motorseglare "Maria", med vilken min fru och jag fick vara med på fina turer.
Livslång vänskap år bland det finaste man kan få uppleva. Jag har fått det, vilket jag är mycket tacksam för. Leif Eriksson var den verklige vännen - i vått och torrt. Minnena av Leif är mycket levande, även om han inte längre fysiskt finns i vår krets.
Så jobbar vi med nyheter