Till minne av Kristina Eriksson

Kristina "Tina" Eriksson har lämnat oss, alldeles för tidigt och med stor sorg och saknad. Tina föddes den 16 december 1953 och var den mellersta i en trio av barn.
Just barn är något som löpt likt en röd tråd genom hela hennes liv. Förutom att hon hade två egna, Jenny och Daniel, så arbetade hon med barn under hela sitt yrkesverksamma liv. På sjuttiotalet började hon som dagbarnvårdare i Visby och stortrivdes med detta.
1979 flyttade hon och dåvarande maken Evert till Ekeby. Sin vana trogen så fortsatte hon att arbeta som dagbarnvårdare även där. När de senare separerade träffade hon sin sambo Mats. Då fick hon även dennes son Jimmy och så småningom hans två barn på köpet. Hon tog dem till sitt hjärta och familjen växte.
Tina hade rejält med skinn på näsan och gav sig inte i första taget. Under nittiotalets slut började dagbarnvårdarna bli allt färre och Tina valde då att sadla om och börja studera. Efter sex års utbildning med 1,5 år på Komvux och 4,5 år på Högskolan (utan en enda underkänd tentamen!) tog hon nästan på dagen 50 år ung sin examen. Nu kunde hon titulera sig lärare i svenska/SO årskurs 4-9. Trots ett antal hinder på vägen gav hon aldrig upp.
Läraryrket blev som en ny vår för Tina och hon levde för sitt arbete på Klinteskolan. För andra kan det tyckas märkligt att hon aldrig blev trött på barn, men i Tinas ögon var detta yrkesval som att knyta ihop säcken. För henne innebar läraryrket ett stort steg framåt i karriären och blev samtidigt ett sätt att utnyttja all erfarenhet hon samlat på sig under åren som dagbarnvårdare.
Förutom alla barn som tog upp mycket av Tinas tid, både yrkesmässigt och privat, hade hon många intressen.
Hon dansade ofta och gärna, både på dansskola och på fest. Hon sjöng och spelade gitarr, deltog bland annat i Tiljans talanger i sin ungdom. Hon var dessutom något av bekantskapskretsens frisör, konditor och sömmerska, allt i en och samma person. Hennes prinsesstårtor och chokladbiskvier är näst intill legendariska.
I februari 2007 blev Tina sjuk och det visade sig vara cancer. Med en stor portion envishet och mycket vilja kämpade hon tappert på. Hon var fast besluten att övervinna sjukdomen så att hon kunde få fortsätta värna om alla sina barn och komma tillbaka till arbetet. Faktum är att hon under den tuffa behandlingstiden sydde sin svärdotters bröllopsklänning, apropå envishet och vilja
Trots upprepade behandlingar gick det inte att råda bot på sjukdomen. Onsdagsmorgonen den 30 januari tog Tina sitt sista andetag. Tina hade en önskan om att få vara i sitt hem in i det sista och med fantastisk hjälp från Onkologen/Visby Lasarett samt hemtjänsten fick hon som hon ville.
Efter sig lämnar Tina många sörjande, familj, släkt och vänner.
Den kärlek hon spred till sin omgivning är oersättlig och det är med tungt hjärta som vi överlämnar henne till den högre skolan.
Vi saknar dig mamma!