Nu har det gått ett år sen du somnade in, efter en tids sjukdom. Du såg så fridfull ut och det hade du inte gjort på länge. Jag har suttit många gånger vid mitt köksfönster och trott att du skulle komma och fika hos mig, det brukade du göra en gång i veckan, men kommit på mig själv att du inte finns längre. Jag hoppas att du nu har fått träffa Ove, mormor och morfar som du saknade så mycket. Jag vet att du har det bra nu. Jag saknar dig min lilla mamma. Sov gott.
