Till minne av Henry Hagberg

Det är inte så länge sedan du lämnade mig och våra barn efter ett långt och slitsamt liv. Hade du varit med oss i dag skulle vi ha firat din 85-årsdag, men din kropp orkade inte längre. Det har varit många tomma och tunga dagar som jag har gråtit och längtat efter dig.
Jag trodde att tiden skulle stanna, men konstigt nog fortsätter den ändå. Idag vet jag att du har det bra där du är. Älskling, du var mitt allt.
Du var den bäste i hela världen,
min egen make och hjärtevän.
Du och jag vid den egna härden,
tack för åren som svunnit hän.
I ljusa tankar din kind jag smeker,
min hand den lägger jag uti din.
När vinden sedan över lunden leker,
där skall jag vila i ro hos dig.

Astrid