Till minne av Gerhard Andersson, Lund

Gerhard Andersson föddes vid Bäcks i Hangvar, Gotland där hans föräldrar ägde ett litet lantbruk. Tidigt fick han följa sin mor till bondgårdarna som arbetskraft i säsongsarbetet inom jordbruket.
Under krigsåren 1939-1945 var han långa tider som inkallad värnpliktig. Gerhard kände sig lockad att fortsätta som yrkesmilitär, en vanlig möjlighet för den tidens unga att kunna studera vidare, men det blev inte så. Studier vid Hermods Korrespondensinstitut blev istället den lösning som kom att ge den grundkunskap som fick avgörande betydelse senare i livet.
Efter krigsslutet 1945 anställdes Gerhard på Gullauser gård och kom sedan till Ihre gård och lantmästare Nils Dahlbäck där han stannade till 1960.
Att kombinera sina kunskaper inom lantbruket med ett arbete inom ungdomsvården såg Gerhard som en utvecklingsmöjlighet när han i skördearbetet på Ihre mötte de intagna från Lärbroanstalten. Möjligheten kom när han 1960 sökte och fick en statlig tjänst i lantbruket på ungdomsvårdsskolan Margretelund i Lidköping. När lantbruket där lades ner 1966 blev han erbjuden en tjänst på Råby ungdomsvårdsskola i Lund där han fram till sin pensionering 1980 arbetade som tillsyningsman.
Gerhard var politiskt och fackligt engagerad och satt i kommunfullmäktige i Lärbro storkommun under åren 1958- 1960. Som facklig företrädare var han den förste personalrepresentanten i Råbystiftelsens styrelse. Efter sin pensionering var Gerhard ledamot i Utskrivningsnämnden vid S:t Lars sjukhus i Lund tills nämndens uppdrag togs över av Länsrätten samt som nämndeman vid Länsrätten i Malmöhus län.
Som erkänsla för sina insatser inom arbetarrörelsen erhöll han 1997 Hjalmar Brantings medalj. Engagemanget för samhällsfrågor och politik behöll Gerhard in i det sista. Han har under alla år stöttat sin hustru Thyra och varit aktiv i arbetet för de rörelsehindrade och så sent som under hösten deltog han i PRO:s studiecirkel kring den kommunala åldringsvården.
Hans förmåga att se saker och ting i sitt rätta perspektiv, att med såväl allvar som stillsam humor kunna tydliggöra gränserna för vad som var möjligt eller inte gjorde att hans åsikter respekterades i alla läger både under den yrkesverksamma tiden inom ungdomsvården och i de olika uppdrag han hade av som såväl politisk som av facklig karaktär.
Jag kommer att sakna stunderna med de givande samtalen kring vår föränderliga värld och hans engagerade och ungdomliga sinne som ledde honom rätt såväl i yrkesval som annars i livet