Till minne av Folke Lundin
Jag vill berätta, morfar, om mina sista bilder av dig. Du står i hallen och kastar slängpussar till min yngste son Lo, som kastar pussar tillbaka till dig. Det skiljer exakt 87 år mellan er, men i den stunden är ni två busgrabbar som möts.
Ni vinkar till varann, och alldeles innan jag stänger dörren efter oss tittar jag in på dig där du står, och du höjer handen till hälsning och ler.
Fyra dagar senare ringer telefonen och vi får veta att du är död. Du dog hemma, hastigt, och jag såg så tydligt för mitt inre hur mormor var där med dig, att du inte var ensam, inte alls rädd.
Du skall veta att jag beundrar dig, morfar, för din enorma kärlek till livet, för din tacksamhet och glädje. Du talade alltid så gott om andra och mötte alla, stora och små, med den soliga kraft som strålade i och omkring dig.
Du var mycket trött sista gången vi sågs, men din livsglädje lyste igenom ändå. Jag vet att du väntade, men du var ändå alltid så tacksam och nöjd över varje dag du fick.
Vi önskar dig allt gott, morfar. Alla hälsar. En särskild hälsning från Mikkel till gammelmorfar Folke. Ha det så bra nu!
Med kärlek från ditt barnbarn
Så jobbar vi med nyheter