Till minne av Egon Lindström
Jag visste inte att du var så sjuk. Nu som först fattade jag vad du hade betytt för mig under mina ungdomsår.
Du hämtade mig på hölasset i Östergarn. Jag var 14 år. Egon hade ett stort kontaktnät, och hade fått höra att jag förmodligen var ganska bra på att hoppa längdhopp.
Min första tävling var på Lärkparken i Roma. Jag hade inga spikskor. Men det ordnade Egon.
Han sa till Sven Hellström - eftersom du hoppar med vänster fot så får du låna ut högerskon till Tommy. Efter det blev Sven och jag arga konkurrenter och vänner. Allt, tack vare Egon.
Efter det följde flera år av tävlande i både yngre, äldre pojkserien, herrserien och distriktstävlingar m.m.
Egon gjorde ett fantastiskt arbete. Han hämtade oss ungdomar i sin Volvo och oftast var vi så många i bilen att det räckte till ett helt lag. Ibland var Egon orolig ifall polisen skulle stoppa honom.
Egon var tidsoptimist, men aldrig stressad. Ibland fick vi byta om i Egons bil under färd till idrottsplatsen för att hinna till start.
Egon älskade sina idrottsungdomar och det smittades över till oss.
Egon du var ödmjuk, fantastisk ledare på alla sätt, en fighter bakom ödmjukheten, uthållig som få och musikalisk.
Tack Egon för allt du givit mej.
Så jobbar vi med nyheter