Till minne av Bror Bogren
Sedan fadern blev sämre tog han över hemmet och jordbruket. Det skötte han tills orken och åldern tog ut sin rätt. Man minns somrarna som barn när man fick komma ut till Bror och vi cyklade ner till åkern för att mjölka korna och du satt på mjölkpallen och sjöng sjömansvisor och tuggade på en läkerol. Man kan ännu se glädjen i dina ögon när du hade byggt om lammgiftet och ladugården för lättare höhantering. Så var det också när du satte fast fisklådan med nät på pakethållaren och cyklade till stranden för att fiska. Jag minns särskilt en sommar när du hade byggt en egen liten båt och den låg nytjärad på ladugårdsbacken och du sa, nu skall det bli fiske av.
Sen när man blev lite äldre och kom för för att hälsa på dig och knackade på din dörr ropade du alltid "kom in" så glatt. Sedan satt man där i ditt enkla men hemtrevliga kök och du läste dina dikter, visade teckningar på segelfartyg som du ritat, sjöng en sång, berättade om Fårö förr och nu och drog någon historia. Du var så glad när du fick hem ved och kunde få elda i din köksspis.
För några veckor sedan var jag ute en förmiddag och hälsade på dig, du kom med sopborste och skyffel och sa att det här får man ha och stödja sig på nu för tiden.
Vi pratade om lammuppfödning och lite annat. När jag sedan skulle gå sa du, vi syns snart igen.
Kanske gör vi det en dag, Bror.
Bert-Åke
Så jobbar vi med nyheter