Till minne av Britta Danielsson

Min mamma är död och jag saknar henne väldigt mycket.
Britta föddes i Ånge i Medelpad. Hennes gotländska föräldrar, Gerda och August Lindvall, bodde där några år. Familjen flyttade sedan till Slite där hon växte upp tillsammans med sina yngre syskon. Brittas syskon var systern Greta och brodern Ole. Efter Slite- tiden flyttade familjen Lindvall till Linde där pappa August hade sina rötter.
Britta vigde sitt liv åt posten. Hon arbetade många år som kassör på posten i Klinte. Tidigare hade hon jobbat på posten i Hemse och Roma. Mamma trivdes mycket bra med sitt jobb och tyckte att det var kul med kundkontakterna.
Vi hade en liten hemlighet, mamma och jag. När jag var liten kunde jag ibland få vara med på poststationen i Klinte. Ibland satt jag nere vid mammas fötter under kassadisken. Det var jättespännande att sitta där och höra rösterna från kunderna som kom fram till disken. Dom hade inte en aning om att jag satt där och ändå var det bara en tunn träskiva mellan mig och den för mig helt okända människan.
Sedan hördes klirret från pengar som lades ner i kassan.
Att jag satt därnere var bara min och mammas hemlighet.
Hon var min perfekta mamma. Mamma tog verkligen hand om mig och även om andra. Man kunde alltid räkna med att hon ställde upp och hjälpte mig som barn i alla lägen. Detta trots att hon själv kunde ha det körigt med arbete, hus och hem.
Hon tog mig alltid in under sina beskyddande vingar. Pappa Harald brukade säga "gossen se, han går före allt annat, han se".
Jag minns den värme som mamma mottog mig med när jag kom hem. Man var alltid hjärtligt välkommen. Att komma hem var som att befinna sig på ett rofyllt ställe där man kunde ladda batterierna för en stund.
Jag minns också hennes vinkande efter mig då jag åkte iväg med bilen. Hon stod ute på vägen vid Klaves Hage i Klintehamn och vinkade av mig så länge jag kunde se henne i backspegeln.
Mamma hade sångarglädjen i sig. Hon var mycket musikalisk och hade ett säkert "tonöra". Hon vikarierade för kantorn i Fröjel och Klinte kyrka emellanåt. Jag kommer än idag ihåg hur hon, via telefon med prästen Ebbe Klint, diskuterade vilka psalmer som skulle spelas på nästa gudstjänst.
Hon var med i Klinte sångkör i många år. Hon tyckte det var mycket kul. Hon hade också varit med i andra körer tidigare i sitt liv. Att få träffa vännerna i körgänget var en glädje och en stimulans för henne.
In i det sista var sången det bästa medium som man kunde använda för att fånga mammas uppmärksamhet med.
Mamma var road av att skapa saker och ting med sina händer. Hon var duktig på att sy, brodera och måla porslin. Att se hennes alster från den aktiva tiden med porslinsmålningen är en fröjd. De saker som har dekorerats av hennes händer består nu som ett fint minne av mamma.
Mamma Brittas död lämnar ett stort tomrum efter sig. Det är svårt att finna de värden som mamma stod för i dagens hektiska tillvaro. Ingen mobiltelefon eller datamaskin i världen kan ersätta de mycket värdefulla gåvor som mamma frikostigt spred omkring sig till mig och andra i hennes närhet.
När jag åker ifrån Klaves Hage nuförtiden står inte mamma där och vinkar av mig. Det kan låta konstigt, men det är ett tomrum som verkligen syns.
Min älsklingsmamma, hur mycket jag än skulle vilja ha Dig kvar så förstod jag att jag måste släppa taget om Dig. Jag var tvungen att släppa "Ditt jordiska jag" men fick istället möjlighet att ta till mig "Ditt himmelska jag".
Efter ett helt liv med väl genomfört värv får Du nu vila ut.
Jag tror att Du har det bra nu tillsammans med Harald, Din livskamrat.