Till minne av Bo Nilsson

Gotland2006-06-23 06:00
Författaren till dessa minnesord träffade Bo och hans broder Bengt-Åke för snart 50 år sedan, då hade man förvärvat en 30 fots fiskekutter med vilken man bedrev laxfiske med krok och garn och de var mycket framgångsrika i fisket.
Bröderna köpte i början av 60-talet ett större fiskefartyg Malorca. I slutet av samma årtionde beställde man ett nybygge på Väggavarvet i Blekinge. Fiskefartyget levererades år 1968 hade en längd på 20 meter. Man utrustade fartyget med frysrum och det torde vara det första svenska fiskefartyg i Östersjön som vid denna tidpunkt hade denna utrustning. Men Malorca hade man ett par säsonger bedrivit krokfiske efter lax på internationellt vatten utanför Nord-Norge.
Nu fick man ett fiskefartyg med frys som var bättre lämnat att ligga ute längre tid att fiska och man fiskade även en säsong vid Grönland. Fiskefartygets namn var Elisabeth.
Brodern Bengt-Åke avled tidigt efter en hjärtinfarkt och Bo bedrev ensam fisket. Han köpte även en ny 12 meters mindre fiskebåt i stål.
Man kan nog påstå att Bo Nilsson varit den framgångsrikaste svenska laxfiskaren i Östersjön. Problemet för hans fiske var inte lönsamheten utan snarare besättningarna som efter långa fiskeresor i många gånger dåligt väder ofta tröttnade och fick bytas ut.
Bo fick problem med hjärtat i 60-års åldern. Han repade sig någorlunda efter flera operationer men fick själv gå iland. Han fortsatte att fiska lax med inhyrda besättningar. Enligt egen utsago gick han back cirka en halv miljon varje år när han själv inte kunde bedriva fisket.
Bo hade för ett 15-tal år sedan startat en fiskaffär med rökeri Laxboden i Lergravs fiskeläge där han hade en egen brygga med redskapsbodar och frysrum. Affären hade ett stort sortiment av färsk och fryst fisk, sillinläggningar och färdiglagade fiskrätter.
Bo bodde inte i laxboden men näst intill. Affären var öppen alla dagar med undantag av juldagen.
Bo var ingen skrytsam person, när han fiskade lax och talade med sina fiskekolleger var fiskeresultatet dåligt eller rent av katastrofalt, men ofta kom han till hamn med full last.
Detta gällde även Laxboden där kunderna var få och försäljningen urusel. Naturligtvis var det tvärtom.
Bo var mycket hjälpsam mot kollegerna i fisket. Han hade en kapacitet och arbetsförmåga utöver det vanliga och man kan väl säga att de gotländska fiskaren beundrade dessa hans egenskaper som fiskare.
Bo saknas av den gotländska fiskarekåren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om