Till minne av Birgitta Croon och lilla Freja Dannborg-Lissner
En människas liv är som när en sten faller på en blank vattenspegel.
Den bildar ringar på den blanka ytan,
ringar som vidgar sig allt mera.
Några kommer vassen att susa.
Några kommer näckrosorna att gunga
Några kommer solstrålarna att glittra.
Aldrig är ett människoliv helt spårlöst
även om det blott är som ringar på en blank vattenspegel.
Inget vet hur långt ringarna når.
Så jobbar vi med nyheter