Till minne av Arne Wilhede
Genom Arnes bortgång har Slite samhälle mist en stor engagerad människa. En man som verkligen satt Slite på kartan och byggt broar mellan sitt älskade Betel och samhället Slite där han levde och verkade. Arne var en människa som genomförde det han bestämt sig för det gick inte att rubba, men han kunde dock lyssna på andra och ta till sig andra synpunkter.
Han kämpade för det han ansåg vara rätt och fick också uppleva många positiva resultat av sitt handlande. Men ibland var han envis som en Åsna och våra synpunkter gick helt isär, ibland var vi arga på varandra långa tider men det viktigaste av allt vi blev vänner igen . Det skulle finnas hur mycket som helst att nämna men jag skall bara försöka ge något enstaka exempel på Arnes fantastiska engagemang för samhället Slite. Slitespånarna var något han startade det blev många olika tankar och åsikter om Slite som kom fram genom detta arbete. Planerna för att bygga äldreboende i Slite var han med och utvecklade.
Han var med och fick igång ishallsbygget och utan hans engagemang är jag inte säker på att det skulle blivit något bygge. Konsertkvällar i Betel där han såg till att företag fick vara med och sponsra så att det blev ekonomi på detta. I Betelförsamlingen var han kassör och det var en uppgift som han verkligen gick in för och skötte så helt fantastisk och detta har jag många gånger poängterat för honom. Och tänk all den tid han lade ner av ideellt arbete inom föreningslivet på Gotland och i sitt Betel. Arne älskade att köra bil och ganska fort ibland det hände att han körde om mig på vägen mot Visby och då ringde jag på hans mobil och påpekade att det gick fort han svarade lugnt det går inte alls så fort. Och då sa jag du har kört om mig, han svarade det har jag inte märkt. I torsdags den 30 oktober, en riktigt regning och blåsig dag, samlades vi i Betel för att ta vårt sista farväl av vår vän Arne.
När jag satt i bilen på väg dit och såg alla flaggor som vajade på halv stång och också på samhällets flaggstänger då tänkte jag vad mycket av kontakter och samtal han knutit även utanför sin församling. Han hade byggt många olika broar mellan Betel och samhället. Att få dö som Arne i den bil han älskade och att detta kunde hända exakt utanför hans älskade Betel nästan i skuggan av det kors som så vackert lyser på kapellets väg, kunde väl inte bli bättre. Han skulle stanna vid kapellet för att öppna för kvällens bönesamling vilket innebar att han hunnit bromsa in farten, vad jag kan förstå innan han lämnade detta livet.
Nu återkommer jag till korset som lyste där jämte Arne på hans dödsplats den här kvällen. I Bibeln står det så här just om korset: "I detta tecken skall du segra" och jag är helt förvissad om att den segern har du Arne nu fått uppleva.
Till sist måste jag få nämna det som kännetecknade Arne. Mycket var det hans kristna tro och han ställde många frågor när vi var samlade och berättade om nya upptäckter som han gjort i sitt sällskap med den mästare och herre som han så djupt levde tillsammans med och som var det viktigaste i hans liv. Arne nu har jag en så barnslig tro som gör att jag är förvissad om att nu sitter du i Guds Himmel och lyssnar till all den fantastiska musik som du älskat hela livet, och nu ljuder din vackra stämma inte längre i Kapellkören utan i den himmelska kören där du nu är en av deltagarna.
Du kanske också fuskar lite på pianot, inte vet jag. Något som skulle varit kul är om du kunde ringa på din mobiltelefon och tala om hur du har det, men den glömde du väl i brådskan. Det jag är säker på Arne det är att vi kommer att mötas igen, och fram till dess får vi bara spekulera i hur du har det.
Må så gott och koppla av nu Arne. Om vi nu vandrar eller kör bil vidare i livet så tar vi med oss alla vackra minnen från dig .
Din vän och trätobroder
Så jobbar vi med nyheter