Sixten Frank
Biskop Tore Furberg höll sedan inledningstal. Gemensamt sjöngs psalm 256 "Var inte rädd". Officiant var domprost Ove Lundin och han utgick sitt griftetal från orden "Kärleken är stark som döden." Höga Visan 8:6 (1917 års övers.rev.). "Kärleken är starkare än döden" - gammalt kristet talesätt och Sixten Franks frimurarvalspråk. Efter överlåtelsen av biskop Tore Furberg följde begravningsbönen och Herrens bön som omramades av psalmerna 285 "Det finns djup i Herrens godhet" och 626 "Jordens Gud, stjärnornas Herre".
Efter avskedstagandet som följde spelade Claes Holmgren "Jesus bleibet meine Freude" av Johann Sebastian Bach och biskop Tore Furberg läste slutbönen. Lena Blomér sjöng därefter "Herren är min herde" av Jacob Ekström och efter välsignelsen av biskop Tore Furberg spelade Claes Holmgren som avslutningsmusik "Rondeau" av Peter Møller.
Minnesstund hölls i församlingshuset. I egenskap av värd tjänstgjorde domprosten Ove Lundin. Ove inledde med att tala om Sixten och hans engagemang inom Frimurarlogen. Han talade också om Sixtens vapensköld som dagen till ära var placerad på väggen i Församlingshuset under minnesstunden. Sixten var Riddaren av Korset och hans valspråk var "Kärleken är starkare än döden". Mellan de övriga talen läste Ove upp alla minnesgåvorna.
Talade gjorde Eva Westerman för Kyrkogårds- och Fastighetsnämnden samt läste en dikt. Åke G. Sjöberg för Kyrkofullmäktige, Kyrkoråd och Fastighetsnämnden, Kerstin Franzén för Aktiva Seniorer, prosten Erland Björklund för Frimurarna och läste Bo Setterlinds dikt "Nu vilar ett hjärta" och Margareta Söderberg som vän.
Sonen Magnus Frank tackade på de anhörigas vägnar. Biskop Tore Furberg tackade på gästernas vägnar och passade på att hålla ett varmt och hjärtligt tal om Sixten. Han berättade bland annat om att Sixten var en stor matkonstnär och att han var en vänskapens mästare. Tore berättade också om det stora engagemang som Sixten lagt ner på att de fina kyrkfönstren i Stora kapellet kom till. Han berättade även om symboliken i var och ett av fönstren. Tore avslutade samvaron och gemensamt sjöngs psalmen 297 "Härlig är jorden".
Officiella blommor hade lämnats från Aktiva Seniorer Visbyföreningen, Vännerna i Vibble Gård Västerhejde Församling, Visby Domkyrkoförsamling, Växthuset Linds AB, Stranges AB och Moderata Samlingspartiet på Gotland.
Gåvor hade skänkts till Frimurarelogen S:t Nicolaus från bland andra Vännerna i Axelsro Villaägareförening/ Styrelsen, Aktiva Seniorer Norra Föreningen och Personalen på Södra, Östra och Norra kyrkogårdarna. Gåvor hade också skänkts till IM från bland andra Aktiva Seniorer Gotlands Distrikten och Visby Moderatförening. Gåvor var även skänkta till Läkarmissionen, Amnesty International, Lutherhjälpen, Lutherhjälpen "Rumäniens Gatubarn", Lasarettets Forskningsfond och Svenska Kyrkans Mission Natthärberget Birkagården.
Begravningsgudstjänst hölls fredagen den 1 september i Othem kyrka för Hans Hill. Som ingångsmusik spelade kantor Gunilla Angelöf "Så skimrande var aldrig havet", av E Taube och därefter sjöngs gemensamt psalm 271 "Närmare Gud till dig".
Officiant Julius Mehler utgick i griftetalet från Lukas 9:46-48 "Jesus sade: Den som tar emot mig han tar emot honom som sänt mig". Griftetalet följdes av bön, överlåtelse och bibelläsning "Tryggheten hos Gud". Efter den sjungna begravningsbönen lästes Fader vår. Psalm 256 "Var inte rädd det finns ett hemligt tecken" sjöngs gemensamt. Därefter defilering och Välsignelsen. Som utgångsmusik spelades "Amazing grace", skotsk folkmelodi.
Minnesstund hölls i Othem församlingshem.
Minnesgåvor var lämnade till Cancerfonden från bland andra Personal på Kilåker och Kompisarna på Mac Pizza, gåva var även lämnad till Svenska Livräddningssällskapet från Rederi AB Nordship.
Så jobbar vi med nyheter