Obs införes onsdag Axner Ohlsson
Axner (Akka) växte upp vid Levide i Eskelhem i en syskonskara på sex barn. Eftersom det var en stor gård var det hårt arbete från morgon till kväll ute i lant- och skogsbruket och hos djuren, där dagen avslutades med att ge hästarna foder sent på kvällen. Han gick sexårig folkskola och som vuxen en yrkeskurs vid slöjdskolan i Visby.
Redan i tonåren började Axner att ägna sig åt biskötsel med några bikupor. Så småningom byggde han en paviljong/särskilt bihus för 11 bisamhällen. Hans teknikintresse visade sig i att han byggde en vindgenerator/vindmölle på ett uthustak vid hemmet, för att man skulle få tillgång till elektrisk ström vilken ännu inte fanns tillgänglig på gården.
När Axner tagit körkort 1938 började han att köra lastbil för en intresseförening för ett antal gårdar gällande upphämtning av mjölkspannar för leverans till Bander Mejeri. Tidigt hjälpte Axner till med insamling av virke till uppförandet av Eskelhems bygdegård och vid byggandet av denna samlingslokal för bygdens ungdomar på 1930-talet. När hans hjälp behövdes längre fram i tiden i Sanda bygdegård så ställde han villigt upp.
Axner och hans hustru Mary köpte år 1949 en liten gård vid Norrgårda i Sanda alldeles på gränsen till Eskelhem. Han byggde själv ett boningshus som stod färdigt 1952. På 1950-talet provade han att göra en sojdbränning vid Båticke för att utvinna träkol och tjära. På gårdens 3,5 hektar blev det trädgårdsodlingar av olika slag till Klinte Konservfabrik, ävensom jordgubbsodling. Dessutom körde Axner vintertid motorcykel till sågen i Gerum och arbetade som sågmästare. Även vid Stenkumlasågen var han sågmästare några vintrar. Han hjälpte många att bygga hus, snickra inredningar mm. Vid Sandasågen var han sågmästare under 60- och 70-talen fram till sin pensionering 1981. Biodlarintresset var stort och som mest hade Axner cirka 20 bisamhällen i två bihus. Under många år var han kassör i Stenkumlaortens Biodlareförening.
Axner sysslade med snickerier av alla slag, och hyvlade och spåntade bräder så länge han orkade fram tills för några år sedan. Trots värk i kroppen hade han ett gott humör och var glad åt att få samtala med sina medmänniskor. Han gladdes varje gång barn, barnbarn, barnbarns-barn, släkt och vänner kom på besök. Särskilt gladde det honom att ett barnbarnsbarn visade intresse för hans älskade bin.
Som född vid Levide var han en sann Eskelhemsbo i sitt hjärta och lyckades att år 2003 få gården överförd till Eskelhems församling. Hans önskan om en plats vid sin barndoms kyrka kunde gå i uppfyllelse.
Närmast sörjes han av hustrun Mary, dottern Gunnel med familj i Orrefors, sonen Börje med familj i Roma, sonen Inge med familj i Eskelhem, systern
Margret Boberg i Stockholm och övrig släkt i Stockholm, Trollhättan, Jönköping och på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter