Natthimmel i september
Det blir fullmåne den 7 och nymåne den 22. Månen är oss som närmast vid fullmånen, som blir lite praktfullare än vanligt, trots att det inträffar en månförmörkelse mellan kl. 20.05 och 21.35, med maximum kl. 20.51. Vi kommer inte alls att märka den, men däremot ute på södra Atlanten, vid Västafrikas kust i på Antarktis blir den fullt synlig. Motsvarande solförmörkelse inträffar i samband med nymånen den 22, men den är bara synlig i ungefär samma områden som månförmörkelsen.
Månen står f.ö. ovanligt nordligt just nu och som mest den 15 september. Nästa gång den når denna position blir inte förrän i nästa århundrade. Senast den var så nordlig var det den 23 mars 1969.
Merkurius har gått in bakom Solen och är osynlig för oss under de kommande två månaderna. Också Venus är svårobserverad genom att den går upp vid fyratiden i början av månaden och vid sextiden mot månadsskiftet september/oktober. Den är sedan uppe under hela dagen och går ner ungefär samtidigt med Solen om kvällarna. Mars går också upp under morgontimmarna och också den går ner nästan samtidigt med Solen, så den ser vi heller inte mycket av under september.
Jupiter däremot går upp redan vid middagstid och efter solnedgången är den det klarast lysande objektet på kvällshimlen i väster under ganska lång tid framöver. En enda av dess månar genomgår en förmörkelse under den kommande månaden och det är då fråga om den innersta månen Io, som förmörkas den 3 c:a kl. 19.
Saturnus hör också till de morgontidiga och går upp vid halvfyratiden i början av månaden och redan vid tvåtiden mot slutet av september. Det är under dessa tidiga timmar man ska försöka se den, eftersom den sedan går ner före Mars.
Uranus står som närmast oss (i opposition) den 5, tyvärr nära Månen, men den kommer att vara förhållandevis ljusstark (5,7 - tillräckligt för att kunna ses utan kikare) under flera veckor framöver. Den står just nu i den sydliga stjärnbilden Vattumannen. Om man i vänstra delen av Vattumannen tänker sig en linje med fyra stjärnor snett upp mot höger så finns Uranus nära den andra nerifrån. Till skillnad från de tindrande stjärnorna känns den igen på sitt fasta sken, som ofta uppfattas som grönaktigt.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden och det blir antagligen heller inga mer spektakulära "stjärnfall" under den kommande månaden. Om den ljussvaga komet Schwassman-Wachmann 1 (upptäckt 1927, sista passage förbi Solen 1995) meddelas nu att den dels har delat upp sig i tre mindre tycken och dels att den nu är på väg in i Solen. Nu är den bara 25 gånger längre bort än Månen från Jorden och så nära har ingen annan komet varit oss under de senaste två decennierna. Just nu förångas c:a en kubikmeter vatten i sekunden från dess yta.
Passa på att se på Vattumannen (Aquarius) nu i början av hösten! Den står just nu i stort sett rakt i söder vid midnatt. Den innehåller 8 stjärnor med större magnitud än 4 och totalt 90 som kan ses utan kikare. Namnet har uppkommit genom att den tycks föreställer en man med en vattenkruka till höger. Handtaget i krukan består av Sadal Melik (Alpha) som är en gul superjätte. Sadal Suud (Beta) är också en gul superjätte och har ett spektrum som påminner om Solens.
I övrigt finner man Helixnebulosan (NGC 7293), som är den ljusstarkaste av alla planetariska nebulosor (magn 6,5), samt Saturnusnebulosan (NGC 7009 = M 73) som innehåller en het centralstjärna med en temp. av inte mindre än 80 000 grader. Vidare finns i denna stjärnbild några stjärnhopar och inte mindre än minst 4 700 galaxer fördelade i c:a 165 hopar.Tord Porsne
Så jobbar vi med nyheter