Min mamma Berit
Inte längre kunde du gå i skogen där du fann ro.
Inte längre kunde du få leka med ditt barnbarn som förr.
Inte längre kunde du få krama om mig.
Men jag kunde ännu krama dig och känna din kärlek och värme.
Inte längre kunde du tala, det fanns inga ord där kvar.
Men jag kunde tala till dig och få se dig skratta och le, och dina ögon glittrade.
Fyllda av livsglädje, Du talade ditt språk, Och vi lärde oss förstå.
Inga hjälpmedel i världen kunde ge dig tillbaka det liv du hade haft.
Så snopet, så sorgligt, så tragiskt.
Ändå var du så stark och höll livet upprätt, du gav oss åtta år till.
Där vi fick finnas med dig, Du kämpade så.
Så beundransvärd. Älskade mamma
Åtta år där vi fick ta vara på varandra, krama varandra.
Och vi visste att tiden var begränsad.
Tack mamma för allt du lärt mig, för allt du gett.
För din kärlek du alltid gav.
Du finns för alltid kvar som en del i mig.
Så jobbar vi med nyheter