LENNART BOHMAN

Som tidigare meddelats har förre lektorn och rektorn för Säveskolan i Visby, fil. dr Lennart Bohman, avlidit i en ålder av 84 år. Närmaste anhöriga är hans hustru Norah Bohman och barnen Staffan, Agneta, Hans och Lars med familjer samt systern Ingrid. För många generationer av Visbystudenter, för gotländskt kulturliv och inte minst för den allvarligt syftande gotlandsforskningen innebär Lennart Bohmans bortgång en svår förlust. I Petrus de Dacias egen stad är de aktivt forskande lektorerna visserligen ingen sällsynthet. Men Lennart Bohman hann att vid sidan av sin krävande gärning som skolman utveckla en sällsynt rik verksamhet som kulturspridare och kulturskapare.
Både som föreläsare och skriftställare har han åstadkommit både vetenskapliga och populärvetenskapliga insatser av stor tyngd. Skolad som historiker vid Stockholms högskola av lärare som Nils Ahnlund och Eli Heckscher fördjupade han sig i gotländsk förvaltningshistoria, ekonomisk historia, socialhistoria, skolhistoria och litteraturhistoria. Hans författarskap omspänner ämnen från medeltid till nutid. Nämnas kan böcker som "Gotlands läns landsting 1863 1962" (1962), "Ett landsortsläroverk.
Studier kring Visby gymnasium 1821 1971" (1971) och "När tiden ömsar skinn" (1981). Till detta kommer otaliga mindre studier och uppsatser i fackpress och dagstidningar. Ännu för bara något år sedan publicerades en antologi av hans historiska essäer med företal av historikerkollegan, lektor Åke G Sjöberg under titeln "Utblick Inblick". Som historiepedagog kom Bohman genom Historielärarnas förening att bli känd även på riksplanet, bland annat som impulsgivare åt den så kallade gräv där du står-skolan. För hans viktiga insatser i gotlandsforskningen hedrade honom Uppsala universitet genom att år 1984 utse honom till filosofie hedersdoktor.
Under hela sitt yrkesverksamma liv stod kulturradikalen Lennart Bohman som den klara och nyktra tankens vårdare och värnare i gotländskt kulturliv. Hans vältalighet uteslöt alla floskler, det falska djupsinnet och den grumliga metafysiken hade i honom ingen vän. Desto mer älskade han det konkreta vetandet, när det grundades på skeptisk prövning, säkerställda fakta och god källanalys. I hans liberala kultursyn ingick en stark förvissning om kunskapens frigörande krafter men också ett stort mått av generös respekt för oliktänkande. Hur viktigt det är att värna om tanke- och yttrandefriheten, lärde han ut till ständigt nya generationer av ungdomar. Han blev på det sättet en förebild inte bara i historiskt vetande utan också i demokratisk levnadskonst.
Lennart Bohman var utöver allt annat också en mästare i vänskap. Vi som haft glädjen att sitta som inbjudna hedersgäster vid hans ordförandebord i De Badande Wännernas sällskap eller som tillhört hans och hustrun Norahs stora vänkrets hyllar i honom en oförliknelig humanist. Den smärtsamma vetskapen om att den gamle lektorn nu nedlagt sin penna för gott balanseras bara av vår djupa tacksamhet för allt han givit oss.Thure Stenström