Leif Hansson

Leif vår käre vän och arbetskamrat har lämnat oss. Ditt rum är tomt och Du fattas på kafferasterna där stämningen oftast var hög. Du var ingen pratkvarn men satt där med ett leende på läpparna för att vid rätt tillfälle klämma in en lämplig kommentar som lockade till många goda skratt.
Vår goda gemenskap på avdelningen präglas ibland av råa men hjärtliga skämt där Du nu inte kommer att delta. Du saknas helt enkelt i gänget och vi saknar dig.
Ingen uppskattade sillmackan till påsk eller kaffebrödet till fikat som Du gjorde. Ögonen lyste och Du sa "Sånt här tycker jag om".
När Du pratade om Lena och barnen så var det med ömhet och en kärlek som inte var att ta miste på. Du såg alltid fram emot fredagskvällarna med god mat och ett glas vin, de kvällarna var heliga för dig. Du var en mysgubbe.
Sista dagen på jobbet skojade jag med dig när Du kom med två knäckemackor på lunchen, skall Du banta idag frågade jag, "nej jag skall på fest i kväll så jag laddar". Tyvärr så blev det din sista fest. Det blev heller ingen morsdagsmiddag med Lena som vi pratade om.
Vår saknad är stor och vi tänker på och känner med dina nära och kära som nu har mist en älskad make och far.
Sov gott Leif!